Återbruk, lärande och gemenskap när studenterna bygger Frihamnens utekök

Det är en vacker men kall morgon i Frihamnen, solen får rimfrosten att glittra i asfalten kring personerna som har samlats för dagens arbetspass. Idag är andra dagen av tre för bygget av uteköket. Studenterna har delats upp i fyra grupper som ansvarar för varsin köksmodul på hjul som i slutändan ska kunna kombineras till ett flexibelt kök.
Lisa Kristiansson är en av studenterna på Embedded design som under dagen arbetar med att bygga den köksmodul som ska innehålla en diskho.
– Själva diskhon är återbruk, men även trämaterialet. Virket där är från en bastu som skulle byggas om, och detta är delar av vår monter från möbelmässan tidigare i år. Vi ska även göra en form av mosaik av blåmusslor, det kommer både att bli vackert och berätta en historia om platsen och bakgrunden till bygget, säger hon.

Det är inte bara materialet som andas hållbarhet utan även kökets funktioner. Diskhon kommer till exempel att rena vattnet med hjälp av aktivt kol för att sedan kunna användas till exempelvis vattning av områdets grönytor, detta eftersom köket inte kommer att vara kopplat till ett avlopp.

Utekök som mötesplats
Redan i höstas var studenter från HDK-Valand involverade i Omställningslabbet i Frihamnen som drivs av Prototyp Göteborg och är en del av jubileumssatsning för Göteborgs 400 års jubileum. I detta tidigare skede var det studenter från kandidatprogrammet i Design som bidrog till en förstudie där de hjälpte till att ställa frågor för att bedöma behov, funktioner och förutsättningar för platsen. Tidigt började man prata om ett utekök som en slags mötesplats och en möjliggörare för kommande byggprojekt. Det var dock Maria Bodin, projektledare vid Centrum för hav och samhälle, Göteborgs universitet som la beställningen av ett utekök till Prototyp Göteborg. Maria är involverad i ett annat projekt i Frihamnen – den marina kolonilotten, och inom detta projekt önskade man ett utekök för att kunna tillaga mat från havet i utbildningssyfte.

Cecilia Helsing, som arbetar som utställningsansvarig på Prototyp Göteborg menar att uteköket kommer att fylla en viktig funktion för kommande byggnadsprojekt.
– Vi har bara börjat med vårt område här i frihamnen och kommer att fortsätta under hela våren. Tanken är att köket, som kommer att vara mobilt, ska kunna användas av andra byggnadsprojekt och workshops. Att kunna laga mat tillsammans är centralt för att kunna göra dessa projekt, säger hon.

Bild

Bygget sker tillsammans med två snickare och en arkitekt från Egnahemsfabriken som bidrar med struktur och säkerhet för alla inblandade. Snickarna från Egnahemsfabriken är även byggpedagoger med en lång erfarenhet av att instruera och bygga tillsammans med personer utan tidigare byggandsvana. Det är även Egnahemsfabriken som har stått för översättningen av studenternas designskisser till byggnadsskisser. Detta har varit ett lärorikt arbete för studenterna där skisserna har skickats fram och tillbaka under diskussioner och med en öppenhet för att göra kompromisser. Under torsdagen, som var byggets första dag, deltog även studenter från KV Konstskola som är en förberedande konstskola i Göteborg. 

Bild

Vikten av samarbete
Med på bygget är även Helena Hansson som är lärare på Embedded design. Hon berättar att det är just denna process – att lära sig samarbeta med flera aktörer och förstå varandras yrkesområden och kompetenser är en viktig del av projektet.
– Våra elever ser sig själva som ”förändringsagenter” och dom är redan fantastiska på att lösa problem på en strategisk nivå men jag tror att vi även behöver gestalta för att förstå hela designprocessen, säger Helena Hansson.
– Designprocessen är mer komplex idag och för att förstå det vi måste vi lämna skolans väggar och lära oss att samverka med andra och just detta samarbete är bland det bästa jag har varit en del av, jag lär mig otroligt mycket – både som lärare och forskare, säger hon.

Bild

Studenten Lisa Kristiansson berättar vidare om att designarbetet under hela processen har varit ett samarbete och en gruppinsats mellan studenterna i klassen.
– Vi har alla varit delaktiga i samtliga delar men några fokuserade mer på designarbetet medan andra mer på UX-delen, det vill säga användarupplevelsen av köket. För att verkligen sätta oss in i detta gjorde vi rollspel där vi agerade rullstolsburna eller barn för att förstå olika personers behov och möjlighet att använda köket, säger hon.

Presentation på Röhsska

I slutet av månaden kommer studenterna att göra en slutpresentation av bygget på plats i frihamnen och därefter följer en publik presentation på Röhsska museet den 23 mars. Då kommer studenterna att visa skisser, modeller och berätta om sina erfarenheter av projektet. I april kommer köket för första gången användas av Centrum för hav och samhälle inom en kurs som handlar om mat från havet. Därefter kommer köket att invigas av allmänheten under jubileumsveckan i Frihamnen 2 juni.
– Den stora skillnaden mellan detta projekt och det vi har gjort tidigare inom utbildningen är att vi får vara med hela vägen till den fysiska produkten och se om våra idéer håller eller behöver anpassas. Det känns verkligen jättekul att detta blir ett färdigt kök som kommer att användas och uppskattas av människor på riktigt, säger Lisa Kristiansson.