Atlantstör från Göta älv återfunnen i Norge
I mitten av juni släpptes 95 atlantstörar ut i vattnet utanför Bohus fästning. Nu har 22 fiskar identifierats.
– Längst väg har den stör tagit sig som i augusti hittades i norska Langesund, säger Johan Höjesjö, professor i ekologisk zoologi.
Förra gången ett djur återintroducerades i Sverige, efter att ha varit utdött en längre tid, var 1922 då bäver planterades tillbaka i Jämtland. Den här gången handlar det alltså om atlantstör, som funnits i Göta älv i 6 000 år men som på grund av bland annat hårt fiske och dålig vattenkvalitet dog ut för cirka 100 år sedan.
Entusiastisk initiativtagare till återplanteringen är biologen Dan Calderon på Miljöteknik i väst. Han fick idén redan 2012. Man visste då att atlantstör förr i tiden simmat i Göta älv men frågan var om den också lekt här.
– Vid en inventering i samlingarna på Göteborgs naturhistoriska museum hittades flera exemplar av juvenil atlantstör, förvarade i sprit och försedda med datum och fångstplats. Därmed var beviset klart på att stören lekt i älven vid slutet av 1800-talet, berättar Johan Höjesjö.
Vandrar ut i havet
Efter olika turer tog idén om återplantering av stör rejäl fart förra året. Ett skäl var en annan entusiast: Linnéa Jägrud på Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Ett samarbete inleddes mellan Miljöteknik i väst, Göteborgs naturhistoriska museum, Göteborgs universitet, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I början av 2024 gav så länsstyrelsen klartecken till återplantering, berättar Johan Höjesjö.
– De 95 störar vi nu släppt ut är uppfödda i en bassäng i Tyskland, där man hållit på med återplantering ett tjugotal år. Vid utsläppet var störarna 10 månader gamla och cirka en halvmeter långa. De platser vi med hjälp av våra tyska kollegor valt ut finns utanför Lilla Edet, Göta och Kungälv.
För att hålla koll på störarna är de märkta med akustisk telemetri vilket SLU har varit ansvariga för. Det innebär att fiskarna är försedda med sändare som skickar ut unika ljudsignaler. På olika platser utmed Göta älv, Nordre älv och i estuarier utanför är mottagare placerade som plockar upp signalerna när en fisk kommer i närheten och forskarna kan därigenom följa rörelsemönstret på varje individ, förklarar Johan Höjesjö.
– De 22 fiskar vi nu lyckats hitta har vi dock lokaliserat manuellt från en båt. 16 fiskar har hittats mellan Lilla Edet och Kungälv, två mellan Kungälv och Nordre älv och ytterligare två mellan Kungälv och Göta älv, varav en alldeles utanför Göteborgsoperan. En fisk hittades död utanför Marstrand. Den 28 augusti fångades en stör i Langesund som sedan släpptes ut – på en dryg månad hade den alltså simmat en imponerande sträcka ända upp till Norge!
En ekologisk ingenjör
Arten stör är en riktig urtidsfisk som funnits i drygt 200 miljoner år. Den ser också ganska uråldrig ut: Den långsträckta kroppen saknar fjäll och har istället fem rader med benplattor. Nosen är lång och platt och munnen, som går att fälla ut, sitter på undersidan.
– När fisken söker efter föda har den också hjälp av fyra släta, rundade skäggtömmar som hjälper till att känna av bottenmiljön. Den unga fisken trivs i sötvatten men när den är stor nog att klara av salthalten vandrar den ut i havet. Vid 12–15 års ålder återvänder den till sötvattnet för att leka.
Men hur går de för dessa fiskar som vuxit upp i bassänger, återvänder de till Göta älv? Ja, det är en av de frågor forskarna är intresserade av, förklarar Johan Höjesjö.
– En annan fråga är hur gamla störarna bör vara för att klara sig optimalt. Kanske borde vi ha släppt ut dem när de var yngre, men då hade kanske blivit uppätna istället? Ytterligare en viktig fråga är hur den inplanterade stören kommer att inverka på bottenfaunan och fisksamhället i Göta älv. Atlantstören är något av en ekologisk ingenjör som bökar och syresätter botten. Hur miljön kommer att påverkas är något tre biologistudenter ska göra ett examensarbete om.
Tusen störar om året
I slutet av september kommer de mottagare som samlat information om störarna att tömmas. Sedan väntar en analys som beräknas vara klar i mitten av oktober, förklarar Johan Höjesjö.
– Nu är planen att dra igång egna odlingsanläggningar. Vi kommer att fortsätta hämta stör i Tyskland men ta emot yngre fiskar så att vi kan fortsätta uppfödningen själva, innan vi släpper ut dem.
Planen är att på sikt sprida ut cirka tusen störar om året i älven.
– Att etablera en stabil population kommer dock att ta åtminstone 50 år. Så det här är ett långsiktigt arbete, påpekar Johan Höjesjö.
Text: Eva Lundgren
Texten publicerades först i GU Journalen.
Atlantstören är en nordamerikansk art som för cirka 6 000 år sedan invandrade till Europa och etablerade sig i floder kring Nordsjön och i Östersjön. Den kan bli över fyra meter lång och väga över 350 kilo och livnär sig på maskar, kräftdjur, blötdjur, fiskar och växtdelar. Den blir könsmogen sent, hanar vid cirka 12–14 års ålder, honor några år senare. De kan leva upp till 100 år och vandra upp till 1 450 kilometer.
Arten stör har funnits i över 200 miljoner år och betraktas som levande fossil.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten
Fakta om projektet Störens återkomst
Projektets syfte är att återetablera atlantstör (Acipenser oxyrinchus) med Göta älv och Nordre älv som huvudområde. Projektet är ett samarbete mellan Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Göteborgs Naturhistoriska museum, Göteborgs universitet, Miljöteknik i väst och Leibniz-institutet för sötvattensekologi och inlandsfiske.
