Bild
Bild på en forskningsstation i skogen
Atmosfärsforskarna har gjort mätningar med masspektrometrar vid ACTRIS station i Norrunda, utanför Uppsala.
Foto: Cheng Wu
Länkstig

Atmosfärsforskningen i Europa tar ännu ett kliv

Publicerad

ACTRIS är en europeisk forskningsinfrastruktur inom atmosfärforskningen. Europeiska kommissionen har nu bestämt sig för att även inrätta ett konsortium för forskningsinfrastruktur kopplat till aerosoler, moln och reaktiva spårgaser med syfte att öka kunskapen om klimatförändringar och luftföroreningar. Namnet blir ACTRIS ERIC.

ACTRIS olika anläggningar utgör tillsammans den största atmosfäriska forskningsinfrastrukturen i världen. Den erbjuder sina användare tillgång till instrument, expertis, utbildningsmöjligheter och datahanteringstjänster – öppna tjänster som kan användas av alla och syftar till att öka spetskompetensen för observationer och forskning rörande jordsystemet.

Statusen ERIC innebär att infrastrukturen är av särskilt europeiskt intresse och betraktas som en juridisk person i alla EU:s medlemsstater. Att etablera ACTRIS ERIC ökar möjligheterna att vidareutveckla och driva infrastrukturen. I konsortiet ingår 17 länder som bidrar till ett brett spektrum av mättekniker, tjänster och resurser inom atmosfärsvetenskapen.

Eija Juurola är tillförordnad föreståndare för europeiska ACTRIS. I ett pressmeddelande från ACTRIS säger hon:

– Detta beslut innebär att ACTRIS olika anläggningar nu kan fungera tillsammans som en juridiskt erkänd organisation. Beslutet kommer vid en viktig tidpunkt eftersom övergången till en kontinuerlig drift av infrastrukturen redan sker och synergierna mellan forskare och näringsliv ständigt utvecklas.

Drivkrafterna bakom klimatförändringar

ACTRIS påbörjade sin resa mot ACTRIS ERIC redan 2011 och har sedan dess gjort viktiga vetenskapliga och tekniska framsteg som lett till en djupare förståelse för drivkrafterna bakom klimatförändringar och luftföroreningar. Observationer av kortlivade atmosfäriska beståndsdelar, som aerosoler, moln och reaktiva spårgaser, har lett till unika insikter i effektiviteten av politiska beslut och åtgärder som syftar till att förbättra luftkvaliteten. Arbetet har gjorts under mer än ett decennium vid 80 fältforskningsstationer i och utanför Europa. Observationerna belyser också de komplexa återkopplingsmekanismer som påverkar klimatsystemet.

ACTRIS Sverige är en nationell forskningsinfrastruktur som gör observationer av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. Den driver fem fältforskningsstationer och en mobil forskningsplattform för observationer av aerosoler och reaktiva spårgaser. Den mobila plattformen drivs och utvecklas av Göteborgs universitet.

– Etableringen av europeiska ACTRIS ERIC är ett stort steg för den atmosfärvetenskapliga forskningen i Europa men även för oss i Göteborg. Vår del är fokuserad på att utveckla och tillhandahålla avancerade mätmetoder i en mobil plattform. Genom ACTRIS ERIC kommer vår enhet att tydligare knytas till det europeiska nätverket med stora möjligheter för våra forskare och doktorander, säger Mattias Hallquist, professor i atmosfärskemi vid Göteborgs universitet. Mattias är stationsföreståndare för ACTRIS Sveriges mobila plattform.

Samlokalisering med ICOS ERIC

ACTRIS Sverige har valt att samlokalisera alla sina fem mätstationer med ICOS ERIC, en motsvarande europeisk infrastruktur för observationer av de långlivade växthusgaserna. Vetenskapsrådet utvärderar nu samordningsmöjligheterna för Sveriges tre nuvarande fältstationsinfrastrukturer ACTRIS Sverige, ICOS Sverige samt SITES, en nationell infrastruktur för ekosystemforskning.

Då vi vid Göteborgs universitet sedan länge jobbat inom ICOS och SITES så blir det nya ACTRIS en naturlig del av vårt arbete med att stärka vår forskningsinriktning inom atmosfär, klimat och ekosystem. Vår mobila plattform kommer kunna användas i en mängd olika miljöer, till exempel för landekosystem, på vårt nya fartyg och i urbana miljöer. Jag ser fram emot ytterligare samverkan mellan våra institutioner vid fakulteten under en lång tid framöver, säger Mattias Hallquist.

ACTRIS

ACTRIS är en forskningsinfrastruktur vars verksamhet finansieras av medlemsländerna. De deltagande ländernas totala investering är hittills cirka 700 miljoner euro, varav en stor del är en investering för att uppgradera befintliga nationella anläggningar samt bygga nya.

ACTRIS nationella anläggningar är fördelade över de 17 länder som utgör ACTRIS ERIC: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Schweiz, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. Med sitt engagemang visar medlemmarna att atmosfärs- och luftkvalitetsforskning är en nationell prioritering och att de därigenom stödjer vetenskaplig excellens inom detta forskningsområde i hela Europa.

De forskare som använder ACTRIS kan göra tvärvetenskapliga studier inom både grundforskning och tillämpad forskning. Detta kan leda till stora fördelar för samhället genom att möjliggöra en effektiv klimat- och miljöpolitik och strategier som minskar utsläppen av olika föroreningar på ett sätt som samtidigt förbättrar luftkvaliteten och mildrar klimatförändringarna. Det bidrar i sin tur till att uppnå målen i EU:s gröna giv.