Åtta forskningsprojekt om skola får bidrag

Den 4 november fattade Vetenskapsrådet beslut om att bevilja åtta forskningsprojekt inom utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet sammanlagt nästan 32 miljoner kronor i bidrag. Göteborgs universitet var det lärosäte som fick flest bidrag beviljade och högst belopp.

Ett av de forskningsprojekt som beviljades bidrag är Psykisk ohälsa och våldsutsatthet bland HBTQI-ungdomar: en komparativ studie i svensk och dansk skola.

Bild

– Det finns få studier som har tittat på HBTQI-ungdomars erfarenheter av psykisk ohälsa relaterat till våldsutsatthet i skolvardagen. Vi är intresserade av att ta del av ungdomarnas egna berättelser och hur de sätter ord på sina upplevelser, säger Ylva Odenbring, professor i pedagogik.

Svensk-dansk studie

Tidigare forskning har visat att elever som identifierar sig som HBTQI (homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner) på många sätt är en särskilt utsatt elevgrupp när det handlar om att utsättas för fysiskt våld, verbala trakasserier och diskriminering i skolan. Projektet är ett svenskt-danskt samarbete.

– Det finns både likheter och skillnader mellan länderna. En likhet är att de ungdomar som definierar som HBTQI i högre grad rapporterar om hälsorelaterade problem och om sämre trivsel i skolan jämfört med heterosexuella elever. Samtidigt det finns skillnader i lagstiftningen. Den svenska lagstiftningen har kommit längre när det gäller institutioners ansvar att skriva handlingsplaner och policys. Det ska bli intressant att se om ungdomarna upplever att det har gjort någon skillnad, säger Ylva Odenbring.

Forskningsgruppen kommer att använda sig av bland annat communities, internet och sociala medier för att nå ut till ungdomar som vill berätta om sina erfarenheter.

– Vi är också intresserade av att ta del av ’goda exempel’ från skolvardagen. Det kan ju även finnas inkluderande och trygga skolmiljöer. Det är vår förhoppning att studiens resultat kommer att bidra med ny kunskap om preventivt arbete i den svenska och danska skolan, säger Ylva Odenbring.

Yngre barns kunskaper i engelska

Ett annat projekt som beviljats pengar är Unga svenskar och engelska. I det ska forskarna Liss Kerstin Sylvén och Pia Williams undersöka i vilken grad barn i åldrarna tre till sju år kommer i kontakt med engelska och vilka kunskaper i engelska de har. Forskarna kommer att använda sig av flera olika sätt att för att undersöka barnens förståelse av engelska: intervjuer med barn, vårdnadshavare och lärare, klassrumsbesök, språkdagböcker och språktester.

Bild

– Skolväsendet behöver belägg för hur mycket och vilken typ av kunskaper i engelska barn har med sig redan innan den formella undervisningen av engelska börjar i skolan. Sådan information är avgörande för framtida kurs- och läroplaner, samt har också relevans för utformningen av innehållet lärarutbildningarna, säger Liss Kerstin Sylvén, professor i pedagogik och projektledare.

Forskningsprojektet ska även undersöka om det finns skillnader i kunskaperna i engelska avseende exempelvis kön, socioekonomisk bakgrund och flerspråkighet.

– Den flerspråkighet som idag finns representerad i svensk förskola och skola är en intressant resonansbotten för de frågor projektet ställer, och våra resultat kommer att leda till en större kunskap om hur unga barn ser på engelska i förhållande till andra språk, säger Liss Kerstin Sylvén.

Ett särskilt fokus kommer att läggas på att förstå vilken betydelse spel, sociala medier och andra digitala redskap har för barnens förståelse av engelska.

– Vi vet väldigt lite vilken betydelse digitala redskap har för inlärning av engelska bland mycket unga barn, säger Liss Kerstin Sylvén.

Virtual Reality i undervisning och läraren som influencer

Fler projekt som beviljats pengar handlar på olika sätt om skolans digitalisering. Geraldine Fauville har beviljats pengar för att i projektet Virtuell verklighet för ökad kunskap om havets betydelse för en hållbar miljö undersöka hur virtual reality kan användas i undervisning om havsmiljöer och havets betydelse för klimatet och hållbar utveckling. Eftersom havet är en svåråtkomlig miljö ska projektet ta reda på hur virtual reality kan användas för att låta elever se och uppleva havet. Projektet ska genomföras i samverkan med högstadieskolor och Universeum.

Sociala medier är ett annat digitalt verktyg som används av lärare. Det finns till exempel lärare som har hundratusentals följare på sociala medier. Ann-Christin Randahl har tilldelats medel för att undersöka flera olika aspekter av lärares yrkesutövning på sociala medier. Bland ska hon via omfattande enkätstudier med elever och intervjuer med lärare ta reda på vilka elever som söker hjälp via lärare på sociala medier, vad eleverna efterfrågar och vad de erbjuds. Andra aspekter handlar om yrkesetiska dilemman när privata och professionella dilemman flyter ihop, vilken bild av läraryrket som konstrueras och läraren som makthavare eller influencer via sitt stora genomslag.

VFU-handledare och kommunala skolförvaltningar

I ett projekt med en helt annan inriktning, Att växa genom mentorsskap: en aktivitetsbaserad studie om handledares professionella utveckling som leds av Sally Windsor, ska forskarna undersöka hur VFU-handledare upplever och utvecklas professionellt av att handleda lärarstudenter. Det är frågor som inte tidigare har studerats, och forskarna ska genomföra en bred enkät med VFU-handledare inom landets grundskollärarutbildningar.

Ett annat i princip outforskat område är hur kommunala skolförvaltningar arbetar för att kvalitetssäkra och utveckla skolan. I projektet Organisering och ledning av kvalitets- och utvecklingsarbete i kommunala skolförvaltningar, som leds av Mette Liljenberg, ska forskarna därför bland annat skugga tjänstepersoner i förvaltningen och intervjua rektorer om hur de uppfattar och förväntas delta i förvaltningens kvalitets- och utvecklingsarbete. Tidigare forskning har visat att en tät koppling mellan olika nivåer i skolans styrkedja är en avgörande faktor för framgångsrika skolor och den här studien kan ge betydelsefulla i hur den kopplingen kan fungera eller brista.

Nyskapande forskning

Vetenskapsrådet har även ett särskilt bidrag till innovativ och nyskapande forskning inom utbildningsvetenskap. Inom ramen för det har Olof Franck tilldelats medel för att bland annat genomföra nationella och internationella forskarseminarier där man utifrån begreppet ”kraftfull kunskap” ska diskutera vilka kunskaper i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap som det egentligen är viktigt att elever utvecklar. Med kraftfull kunskap avses sådan kunskap som förmår elever att gå utanför sin vardagliga förståelse av världen och därmed även kunna förstå världen utifrån universella principer.

Till sist har Jakob Åsberg Johnels beviljats bidrag till ett projekt som ska studera familjens betydelse för elever med neuropsykiatriska svårigheter: Att klara skolan med neuropsykiatriska svårigheter: Vilken betydelse har familjesituationen?

Text: Carl-Magnus Höglund