– Den förebyggande vården behöver öka, primärvården behöver rustas och digitala lösningar införas för en hållbar vårdorganisation som främjar tillgänglighet och jämlik hälsa, säger Ewa Wikström, professor och föreståndare för det nystartade forskningscentret, Centre for Health Governance vid Göteborgs Universitet.
Det är självklart positivt att människor blir allt äldre och håller sig friska långt upp i åldrarna. Många har aktiva liv och yrkesarbetar i flera år efter pensionen. Tack vare förbättrade behandlingsmetoder kan också människor med kroniska sjukdomar leva längre.
– Men det betyder att hälso- och sjukvården kommer att stå inför svåra prioriteringar när många patienter behöver vård samtidigt, säger Ewa Wikström.
Vården har viftat med varningsflaggorna i flera år. Den har efterlyst bättre modeller för styrning och mer kunskap om hälsoekonomi för att möta framtida vårdbehov med alla dess utmaningar. För att klara omställningen behöver sjukvården hitta nya sätt att styra och organisera verksamheten, förklarar Ewa Wikström
– Utvecklingen kommer att kräva att forskare och universitet kan tillhandahålla kunskap så att vården kan göra rätt prioriteringar, säger hon.
Kombinerar forskning
Centre for Health Governance är en unik satsning på att kombinera styrnings- och organisationsforskning med hälsoekonomiska teorier och metoder. Tillsammans har Handelshögskolan och Sahlgrenska akademin och ringat in sex forskningsområden som är extra angelägna och där universiteten ligger i framkant. Medicinska teknologier, digitalisering och AI, styrnings- och ersättningsmodeller, standardiserade vårdförlopp, jämlik hälsa, samt hållbart och hälsofrämjande arbetsliv.
Ewa Wikström tar upp digitaliseringen och AI som exempel, där många inom sjukvården efterfrågar stöd i ansvarsfrågorna. Vilka effekter har den ökade digitaliseringen på patienterna och personalens dagliga arbete? Och hur står det egentligen till med rättssäkerheten när automatiserade beslutsstöd används i vården?
– Det här är nya arbetssätt som kommer att förändra rutinerna inom hälso- och sjukvården på ett genomgripande sätt. Här ligger vi mitt i prick och kan bidra med vår forskning och kunskap, säger hon.
Med ambitionen att vården ska vara personcentrerad och tillgänglig för alla, finns även risk för att vissa tekniska investeringar väljs bort av ekonomiska skäl. Men frågan är om det är ett kortsiktigt tänkande som är olönsamt i längden. Ett av projekten som nu ska genomföras av Centre for Health Goverance är att studera just det samhällsekonomiska värdet av att införa ny medicinsk teknologi.
– Både beslutsfattare och praktiker behöver guidning i styrningsfrågor och de juridiska och ekonomiska effekterna av nya arbetssätt och behandlingsmetoder. Ofta har de inte tillräckliga underlag för att göra bra prioriteringar, säger Ewa Wikström.
Stort intresse
Framtidens vårdbehov ställer även krav på en god förebyggande hälso- och sjukvård, där primärvården förväntas få en ännu viktigare roll. Samtidigt finns en pågående diskussion om hur ersättningsmodellerna ska se ut och hur samarbetet ska organiseras mellan olika vårdinstanser. Även här behövs mer kunskap, som forskningscentret ska kunna bidra med.
– Den röda tråden i vårt arbete är att vi försöker kombinera metoder och teorier, som vanligtvis inte brukar kombineras. Både styrnings- och organisationsforskning kombineras med hälsoekonomisk forskning.
Intresset för det nya forskningscentret har varit stort, inte minst från beslutsfattare och chefer inom vården. Såväl privata som offentliga aktörer har insett att det nya vårdlandskapet ställer stora krav på samverkan. Nu mobiliserar forskarna inom Centre for Health Governance för att kunna leva upp till alla förväntningar.
– Vår ambition är att bygga upp en infrastruktur runt den här forskningen och att bedriva kunskapsspridning och samverkan, till exempel genom seminarier och workshops. Utmaningen nu är att växa så att vi kan möta det stora kunskapsbehov som finns, säger Ewa Wikström.
