Bättre sjukvård för högutbildade vid prostatacancer
Män med högre utbildning och inkomst får mer av viss vård och behandling för prostatacancer. Deras risk att dö av sjukdomen är dessutom lägre än för män med låg inkomst och utbildning. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Bakom studien, publicerad i tidskriften International Journal of Cancer, står en grupp forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor på Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Umeå universitet.
Underlaget i studien är hämtat från forskningsdatabasen PCBaSe, som innehåller uppgifter från flera nationella register, bland andra Nationella prostatacancerregistret. I studien inkluderades uppgifter om totalt drygt 32 000 män. Det som analyserades var sambandet mellan inkomst och utbildning, och ett antal viktiga mått i prostatacancervården.
Mer behandling vid hög inkomst
Resultaten visar tydligt att utbildning och inkomst påverkar utredning och behandling för män med misstänkt eller nyligen diagnostiserad prostatacancer.
Med lång utbildning och högre inkomst följde ökad sannolikhet för att bli utredd med magnetkamera vid misstänkt prostatacancer, under införandefasen 2018 till 2020. Andelen som genomgick denna undersökning var 47 procent, mot 35 procent i gruppen med kort utbildning och lägre inkomst.
Vid lång utbildning och högre inkomst var sannolikheten också större att få botande behandling för en allvarlig prostatacancer utan spridning. Här låg andelarna mellan 89 och 75 procent i de olika grupperna.
Liknande skillnader påvisades för upprepad förskrivning av erektionsförbättrande tabletter efter en operation för prostatacancer. Andelen män som fick denna rehabilitering varierade mellan 44 och 52 procent, beroende på utbildning och inkomst.
Andelen män med dödlig utgång av en allvarlig prostatacancer utan spridning var klart högre för män med kort utbildning och lägre inkomst än för män med lång utbildning och högre inkomst. För hög jämfört med låg inkomst var andelarna som dog 8,5 och 12,5 procent. Skillnaderna berodde främst på att män med kort utbildning och lägre inkomst hade en allvarligare sjukdom vid diagnos, inte på att de fick sämre vård efter diagnos.
Möjliga vägar att minska ojämlikheten
– Trots att Sverige är förhållandevis socioekonomiskt jämlikt visar resultaten på skillnader i cancersjukvården beroende på inkomst och utbildning. I en internationell jämförelse är skillnaderna ganska små, säger Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi på Göteborgs universitet, överläkare i urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och huvudansvarig forskare för studien.
Forskarna ser organiserad prostatacancertestning som en möjlig väg till ökad jämlikhet i diagnostiken. Ulf Strömberg är adjungerad professor i epidemiologisk metodik på Göteborgs universitet, epidemiolog inom Region Kronoberg, och en av dem som drivit studien:
– Mycket talar för att insatser för att öka jämlikheten främst behövs i diagnostiken så att prostatacancer kan upptäckas i ett tidigare skede hos män i socioekonomiskt utsatta grupper, säger han.