Näst efter USA är EU världens största biståndsgivare. En del av biståndet utgörs av demokratistöd som riktas direkt till mottagarländernas demokratiska institutioner. Det kan exempelvis handla om stöd till genomförandet av fria och rättvisa val. Tidigare studier har varit kritiska till om EU:s demokratifrämjande arbete verkligen ger något resultat. Men avhandlingen visar att det finns ett positivt samband mellan EU:s demokratistöd och graden av demokrati i ett land.
– EU:s demokratistöd är mer robust förknippat med ett lands demokratinivåer jämfört med samma slags bistånd från andra givare. Dessutom har demokratistödet större inverkan på demokratiseringsprocesser jämfört med alla andra typer av EU-stöd, som inte verkar ha någon betydande effekt för demokrati, säger Adea Gafuri, doktorand i statsvetenskap.
Hon har undersökt effekten av demokratifrämjande arbete i de 126 mottagarländer som var berättigade till EU:s demokratistöd under perioden 2002–2018. För att mäta nivåerna av demokrati använder hon data från OECD:s kreditrapporteringssystem och ett index från Varieties of Democracy Institute (V-Dem).
Avhandlingen visar att EU:s demokratistöd ger effekt om biståndet kopplas till politiska villkor och övervakningsmekanismer.
– EU utlovar inte bara pengar. I de flesta biståndsavtal finns villkor om demokrati och mänskliga rättigheter som måste följas. De använder incitament för att få mottagarländerna att följa demokratiska reformer och har delegationskontor som möjliggör övervakning för att säkerställa att avtalen efterlevs.
Diktaturer utmanar
På senare tid har EU, USA, OECD och andra traditionella biståndsgivare utmanats av auktoritära regimer som Kina, Ryssland, Iran och Saudiarabien. Kina är en av de största auktoritära biståndsgivarna i världen. Allt fler studier visar att andra regler och krav följer med bistånd från dessa aktörer jämfört med bistånd från västerländska givare.
– I en tid där 72 procent av jordens befolkning lever under auktoritärt styre är det viktigt att veta om det spelar någon roll för människors uppfattning av demokrati om bistånden kommer från demokratiska eller auktoritära givare.
Adea Gafuri har studerat dessa förhållanden i Serbien, ett medelinkomstland i Europa som mottar stort utländskt bistånd från både EU och Kina. Landet har ansökt om EU-medlemskap men har genomgått en demokratisk tillbakagång sedan den högerradikala presidenten Aleksander Vucic tillträdde 2012. Kina har sedan 2012 investerat cirka 10 miljarder dollar i serbiska projekt inom infrastruktur, energi, finans, kultur och telekommunikation. Investeringarna har stärkt Serbiens ekonomi, men avsaknaden av politiska villkor, som miljöhänsyn och rättvisa arbetsvillkor, har fördröjt EU-medlemskapet.
Stöd för demokrati kan minska
Genom data från enkäter och biståndsdatabasen AidData har Adea Gafuri undersökt om kinesiskt bistånd påverkar serbernas uppfattning om demokrati. Studien visar att trots att Serbien får mycket bistånd från EU och andra västerländska givare så kan stödet för demokrati minska under vissa omständigheter.
– Bland de serbiska väljare som bor i områden där kineserna investerat i lokala projekt, är de väljare som gillar Kina mindre benägna att stödja demokrati.
Likaså kan politikerna i Serbien påverka väljarnas stöd för demokrati.
– I Serbien hyllar den politiska eliten samarbete med autoritära biståndsgivare och effektiviteten i deras styrningsmodeller. President Vucic betonade i sin valkampanj 2021 att kinesiskt bistånd skulle användas för att förbättra landets infrastruktur. Min studie visar att demokratistödet minskar bland väljare som delar den politiska elitens positiva inställning till Kina.
Inte oväntat visar studien även att de serber som är för ett snabbare inträde i EU är mer benägna att stödja demokrati och demokratiska reformer.
Givare påverkar attityder gentemot lokalpolitiker
Adea Gafuris avhandling visar också att Serbiens samarbete med olika biståndsgivare, oavsett om de är demokratiska eller auktoritära, påverkar medborgarnas attityder till lokalpolitikerna och om väljarna är benägna att stödja olika biståndsprojekt.
– Väljarna föredrar att deras politiker samarbetar med de minst auktoritära biståndsgivarna. Det ökar chansen att projekt genomförs på ett transparent sätt och minskar riskerna för korruption. Väljarna tror också att det är större chans att lokalpolitikerna lyssnar på dem om auktoritära regimer hålls utanför. Mina resultat om att bistånd från olika aktörer påverkar serbernas syn på demokrati går att applicera på fler medelinkomstländer, säger Adea Gafuri.
Text: Anna-Karin Lundell
