Den som slagit huvudet och fått en hjärnskakning behöver vila. Ofta räcker det att ta det lugnt några dagar för att en mildare hjärnskakning ska läka, men det är inte ovanligt att symtomen blir mer långvariga. Omkring 15 procent av alla som får en mild traumatisk hjärnskada kan under lång tid ha kvarstående symtom – som huvudvärk, yrsel, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, försämrat korttidsminne, och personlighetsförändringar. Långdragna hjärnskakningar kallas post-concussion syndrome, eller PCS, och kan pågå i veckor, månader eller över ett år.
– Det finns ett stort behov av diagnostiska och prognostiska tester för hjärnskakning. Sådana tester kallas biomarkörer, och kan användas för att kunna visa att det finns en hjärnskada, för att avgöra hur allvarlig hjärnskadan är och för att förutspå hur långvarig hjärnskakningen blir, säger Pashtun Shahim, läkare och forskare inom neurovetenskap och fysiologi.
Amatörboxare och hockeyspelare
Den nya studien, som publiceras i tidskriften Neurology, visar att proteinet neurofilament light, eller NF-L, kan bli just ett sådant prognostiskt test som vården behöver. NF-L är ett protein som framför allt finns i nervcellernas långa utskott, axonerna. När huvudet utsätts för ett slag skadas axoner och NF-L frisätts i blodet där det kan mätas.
För att undersöka NF-L:s potential som biomarkör för hjärnskakning studerade forskarna både amatörboxare och ishockeyspelare. 14 amatörboxare ingick i studien, och dessa jämfördes med lika många friska personer som inte fått slag mot huvudet, och dessutom 12 gymnaster som inte heller hade något känt huvudtrauma.
– Vi kunde se att NF-L ökade mellan sju och tio dagar efter match hos amatörboxarna. Nivåerna var högre hos boxare som fått många slag mot huvudet eller som varit omtöcknade av slagen, säger Pashtun Shahim.
Ett framtida kliniskt verktyg
Bland ishockeyspelarna mättes NF-L i blodprover vid flera specifika tidpunkter efter en hjärnskakning, eller det datum då hockeyspelaren blev symtomfri.
– Vi kunde se en ökning av NF-L i blodprov taget från en hockeyspelare som nyligen fått ett slag mot huvudet, och mängden NF-L kunde också kopplas till hur snabbt spelare kunde återgå till spel, konstaterar Pashtun Shahim.
– Vi hoppas att metoden ska utvecklas till ett kliniskt verktyg som kan användas både av läkare inom idrottsklubbarna och även generellt inom akutsjukvården för att diagnostisera hjärnskada vid hjärnskakning oavsett hur den inträffat, säger Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
Det är inte klarlagt varför vissa människor får mer långvariga hjärnskakningar än andra. Att NF-L så tydligt är kopplat till hjärnskakningens svårighetsgrad kan också få betydelse för fortsatt forskning, om de skademekanismer som orsakar långvariga problem.
Ansvariga forskare: Pashtun Shahim
