Ökad vaksamhet på högt blodtryck och diffus magsmärta. Det är något av det som utmärker akutsjukvård som anpassats för gravida och nyförlösta. Modellen som kan bli klinisk rutin i hela Sverige beskrivs i en avhandling vid Göteborgs universitet.
Målet med avhandlingen har varit att minska sjuklighet och död hos gravida och nyförlösta som söker akutsjukvård. Sverige har relativt låg graviditetsrelaterad sjuklighet och dödlighet, men gravida och nyförlösta får i dagsläget inte en akutsjukvård som är likvärdig övriga patienters.
– Trots mycket låg mödradödlighet kan gravida och nyförlösta bli onödigt svårt sjuka, och i ett fåtal fall även dö, för att vården inte identifierar hur sjuka de är när de söker akut, säger Linnéa Lindroos, doktorand inom obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare inom obstetrik på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra.
Avhandlingen beskriver en anpassad form av det som kallas för triage i akutsjukvården. Med triage avses de initiala och snabba bedömningar och prioriteringar som görs när många söker akut samtidigt, och som avgör hur länge en patient kan vänta.
Liknande symtom – olika risker
Problemet är att sedvanligt triagesystem inte alltid passar för gravida och nyförlösta. Som exempel är förhöjt blodtryck hos en icke gravid patient sällan akut i sig, blodtrycksnivåer byggs normalt upp över tid, medan en gravid med högt blodtryck snabbt kan vara på väg mot en havandeskapsförgiftning.
Andra tillstånd som kräver extra vaksamhet är blödningar som kan bero på att moderkakan inte sitter ordentligt fast, eller ospecifika buksmärtor som kan indikera ett för tidigt värkarbete.
– Om man följer det vanliga triageflödet kan man missa att prioritera de här patienterna. Vid graviditet har vi dessutom två patienter, även barnet, att ta hänsyn till vilket gör det extra svårt, säger Linnéa Lindroos.
Bra metod för patienter och personal
Hon är själv drivande bakom det triagesystem, Gothenburg Obstetric Triage System (GOTS), som utvecklats, tillämpats och utvärderats i Göteborg. Syftet är inte att gravida och nyförlösta ska gå före i kön, däremot tas det mer hänsyn till deras kroppsliga förändringar och sjukdomsbilder.
Enligt resultaten i avhandlingen har systemet god förmåga att säkert identifiera akut sjuka patienter. Samtidigt har införandet av triage inom den obstetriska akutsjukvården utmanat tidigare tillvägagångssätt och rutiner kring den aktuella patientkategorin.
– En viktig fördel är minskad upplevd arbetsrelaterad stress hos vårdpersonal, särskilt barnmorskor. Arbetsmetoden erbjuder ett strukturerat tillvägagångssätt för att bedöma patienter, vilket leder till ett effektivare beslutsfattande och förbättrad överblick över de patienter som finns på enheten samtidigt. Vår forskning visar att triagesystemet accepterats väl bland både barnmorskor, undersköterskor och läkare.
Ålder och grundsjukdomar påverkar
Frågan om ett system för akuttriage anpassat för gravida och nyförlösta blir extra viktig i ljuset av att allt fler föder barn efter 40, och att kvinnor oftare har fetma, diabetes, högt blodtryck och hjärtsjukdom med sig in i graviditeten. Ökad psykiatrisk ohälsa i samhället spelar också in.
– Vi har en åldrande population som föder barn, och kategorier av kvinnor som tidigare inte blev gravida. Nu kan de bli det genom bättre hantering av grundsjukdomar, och genom IVF, men då ökar också risken för blödning och förtidsbörd. Det är sällan vi avråder från graviditet, men det är viktigt att vi identifierar avvikelser från normalförloppet, avslutar Linnéa Lindroos.