Brister i förlossningsvården i Europa under pandemin
Det råder brister och stora ojämlikheter i förlossningsvård och nyföddhetsvård i Europa i spåren av pandemin. Det visar en studie där forskare vid Göteborgs och Lunds universitet nu är med och presenterar resultaten.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Regional Health Europe. Den bygger på en tvärsnittsstudie där 21 027 kvinnor i tolv europeiska länder, varav 4 800 kvinnor i Sverige, fyllt i en anonym webbenkät under mars 2020 till mars 2021.
Syftet var att utvärdera kvinnors upplevelser av kvaliteten på förlossnings- och nyföddhetsvården under covid-19-pandemin enligt WHO:s kvalitetsindikatorer. Det har tidigare saknats jämförande studier som på ett strukturerat sätt utvärderat födande kvinnors uppfattning av vårdkvaliteten under pandemin.
Av de 18 063 kvinnor som genomgick värkarbete upplevde hälften att vården var knapphändig till följd av pandemin. 42 procent uppgav svårigheter att få tillräcklig hjälp under värkarbetet, och 31 procent med amningen. 62 procent fick inte ha med en egen vald person under sin förlossning.
Studien ger en unik bild
Ansvarig forskare i Sverige är Helen Elden, universitetslektor och docent i reproduktiv och perinatal hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och universitetssjukhusöverbarnmorska på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
– Studien är unik i och med att den rapporterar om hur drygt 21 000 kvinnor från tolv europeiska länder har upplevt kvaliteten av förlossnings- och nyföddhetsvården under covid-19-pandemin, säger hon.
De flesta resultaten visade att kvaliteten på vården upplevdes signifikant sämre av kvinnor som förlöstes med kejsarsnitt utan föregående förlossningsarbete. De upplevda skillnaderna i kvalitet på förlossnings- och nyföddhetsvården länder emellan var också statistiskt signifikanta.
Lägst betyg på vården gav kvinnor i Kroatien, Rumänien och Serbien. Högst betyg gavs i Frankrike, Luxemburg, Spanien, Sverige och Tyskland. Övriga länder i studien var Italien, Norge, Portugal och Slovenien.
Yngre kvinnor och kvinnor med instrumentella förlossningar skattade en signifikant lägre kvalitet på förlossnings- och nyföddhetsvården. I Sverige uppgav 36 procent att de inte gett sitt samtycke före instrumentell förlossning, och bristen på skyddsutrustning var utmärkande.
Allvarliga kvalitetsbrister
Karolina Lindén är barnmorska och biträdande universitetslektor inom vårdvetenskap vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet:
– Sverige sticker ut då 65 procent av de födande rapporterade att personalen saknade nödvändig skyddsutrustning som munskydd och visir vid patientkontakt. En trolig orsak är bristen på skyddsutrustning i starten av pandemin. Ett annat observandum är att kvinnans samtycke sällan efterfrågades när födseln avslutades med hjälp av sugklocka. Detta är allvarliga brister i förlossningsvårdens kvalitet som kvinnorna belyser.
Mehreen Zaigham är legitimerad läkare och genomgår specialistutbildning i obstetrik och gynekologi. Hon är verksam forskare vid Lunds universitet:
– Nästan en av fyra kvinnor som deltog i studien födde barn i Sverige och de flesta kvinnorna var nöjda med vården. Att Sverige var en av de länder där kvinnorna skattade en högre kvalitet av vården på WHO:s kvalitetsindex är positivt, säger hon.
Enligt forskarna kan studieresultaten få betydelse för initiering av förbättringsåtgärder av förlossnings- och nyföddhetsvården i Europa.
– Studien visar på att det är viktigt att förbättra kvaliteten av förlossnings- och nyföddhetsvården, minska ojämlikheterna och främja en evidensbaserad, patientcentrerad vård för alla mödrar och nyfödda i Europa både medan pandemin fortfarande pågår och efteråt, avslutar Helen Elden.
