CARe arrangerade workshop om avloppsövervakning av antibiotikaresistens
Workshopen “Sewage surveillance of antibiotic resistance – New EU requirements. How, when, and, most importantly why?” syftade till att skapa dialog samt förmedla kunskaper mellan olika sektorer i samhället i relation till EUs nya krav på avloppsövervakning.
Workhshopen samlade drygt fyrtio deltagare från Skandinavien och omfattade diskussioner och sju presentationer. Deltagarna kom främst från akademin, sjukvården/hälsosektorn och inte minst vatten/avloppsvattensektorn, alla med ett intresse för vad EU’s nya avloppsdirektiv innebär och hur det ska implementeras.
Centralt att fastställa syftet
I det nya EU direktivet är det tydligt att alla medlemsländer kommer att bli ålagda att sätta upp avloppsövervakning av antibiotikaresistens inom ett par år. Hur detta ska gå till är dock ännu inte fastställt. Flera presentationer och diskussioner under workshopen betonade att det är viktigt att vara tydlig med vad syftet bakom övervakningen ska vara, först då kan man sätta upp ramarna för en effektiv och informativ övervakning.
Flera reningsverk i Sverige kommer påverkas
Anders Finnson från Svenskt vatten som Susanne Tumlin från Gryaab (som driver Ryaverket i Göteborg) gav presentationer, vilka klargjorde att ca tjugo svenska reningsverk kommer påverkas av EUs nya krav på övervakning an antibiotikaresistens. Representanter från flera reningsverk betonade att det, från Covid-19-pandemin, finns god erfarenhet av att bidra med prover för övervakningssyften, men att det måste klargöras exakt hur proverna ska analyseras och av vem.
Vägen framåt mot genomförande
Workshopen har genom att föra samman myndigheter och andra aktörer från olika delar av samhället bäddat för att kunna ge välgrundad input, där flera perspektiv beaktas, till den framtida processen där EU ska slå fast hur det nya direktivet ska genomföras.
