Christopher Gillberg är seniorprofessor i barn- och ungdomspsykiatri på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Han är verksam som forskare och kliniker på det forskningscentrum han själv varit med och startat och som bär hans namn: Gillbergcentrum.
I Sahlgrenska akademins podcast Akademiliv berättar han om tiden som ung läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin under tidigt 70-tal, fram till i dag. En period av stora förändringar i synen på diagnoser och orsakerna bakom exempelvis adhd och autism.
– För femtio år sedan var jag nästan den enda i landet som ens pratade om autism. Jag tyckte då som nu att det är väldigt viktigt att upptäcka de verkliga fallen, men nu sitter jag här och säger att det får vara slut på överdiagnosställandet, konstaterar Christopher Gillberg.
– Det krävs i dag färre symtom på autism för att man ska ställa diagnosen jämfört med för femton år sedan. Frekvensen av det vi kallar autistiska drag eller symtom har varit stabil men antalet registrerade diagnoser har gått som en lavin.
Avgörande att arbeta i team
På frågan om hur nivån ska bli mer rimlig finns inget enkelt svar, menar han. Det är också fortfarande så att flickor och kvinnor ofta underdiagnostiseras.
– Det vi i vår grupp slagits för i flera år nu är att man bildar team med olika yrkeskategorier – läkare, psykolog, logoped, sjuksköterska, pedagog – som skaffar sig betydande egen erfarenhet, och också använder sig av exakt de kriterier som vi ändå är rätt överens om.
– Så går det inte alltid till, fortsätter Christopher Gillberg. Det bygger i dag ofta på en utredning gjord av delvis oerfarna personer, som arbetar relativt självständigt utan ett team som bas, och då menar jag att det leder till överdrifter i diagnosställandet.
Något som förändrats över tid är också benämningarna, från Minimal Brain Dysfunction (MBD) via Deficits in Attention, Motor control and Perception (DAMP) till Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) samt samlingstermen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och den nyare Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations (ESSENCE).
Både svårigheter och styrkor
Christopher Gillberg är upphovsperson bakom Essence, ett begrepp som betonar överlappningen mellan utvecklingsneurologiska och neuropsykiatriska problem, som alltför ofta betecknas som avgränsade tillstånd, exempelvis adhd, autism, motorikstörningar och sociala beteendestörningar.
– Så gott som alla barn som får en av de här diagnoserna, och som passar in på själva diagnosen, passar också in på åtminstone en diagnos till, säger Christopher Gillberg, som också slår ett slag för att slopa begreppet NPF.
– Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar låter lite nedsättande, för att inte säga mycket nedsättande. Många barn med de här diagnoserna har också betydande styrkor, och såväl styrkor som svårigheter måste belysas. Man måste få upp ögonen och se både och.
