Coronaviruset tar över delar av cellens RNA-maskineri, och stoppar därmed viktiga processer i infekterade celler. Dessa skadliga förändringar kan sannolikt vändas, vilket skulle kunna leda till nya covid-läkemedel. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
Det genetiska materialet i kroppens celler utgörs av DNA, som ansvarar för den långvariga lagringen av genetisk kod. Informationen från DNA översätts av RNA; något som krävs för att proteiner ska kunna bildas, som sedan utför de flesta uppgifterna i cellen. Cellens RNA kan modifieras så att informationen från DNA överförs till proteiner på ett korrekt sätt. Under senare år har forskare allt mer förstått hur komplexa och viktiga RNA-modifieringar är.
Drastisk påverkan
Tidigare forskning har visat att det sker RNA-förändringar i olika virus, men exakt hur virus påverkar processer som förändrar RNA i den infekterade cellen har inte varit klarlagt. Denna studie visar att coronaviruset sars-cov-2 stör dessa RNA-modifieringar, i så hög grad att det förvånade forskarna.
En av de RNA-modifieringar som sars-cov-2 påverkar kallas m6A. Denna modifiering är viktig för grundläggande funktioner i RNA, exempelvis translation av RNA till aminosyror och exporten av RNA till delar av cellen som tillverkar protein.
– Vi är förvånade över hur omfattande och drastiskt förlusten av denna RNA-modifiering är vid infektion med sars-cov-2. Vi såg också att olika varianter av viruset har olika effekt på nivåerna av RNA-modifieringen, säger Tanmoy Mondal, forskare vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet som lett arbetet bakom studien.
Potentiellt mål för läkemedel
Modifieringen m6A styrs bland annat av enzymet METTL3. Studien visar att enzymets position påverkas av infektionen, och att blockering av exportproteiner i cellkärnan kan återställa METTL3 till sin ursprungliga position under pågående coronainfektion, vilket kanske kan hejda virusets framfart. En sådan blockering skulle alltså eventuellt kunna utvecklas till ett nytt läkemedel vid covid-19.
En mer långtgående tolkning av studien är att resultaten kanske ger nya ledtrådar om postcovid eller långtidscovid. Studien visar att infektionen tycks lämna långvariga spår i värdcellen, vilket skulle kunna bidra till långvariga covid-liknande symtom, konstaterar forskarna.
Forskningen är genomförd i olika etablerade forskningsmodeller för viruset sars-cov-2. Eftersom studierna är gjorda i en kontrollerad laboratoriemiljö krävs mer forskning som kan visa hur viruset interagerar med människokroppens celler i verkliga situationer.
Forskningen har genomförts i samarbete med forskare i Frankrike och Sydkorea. Studiens resultat publiceras av tidskriften Genome Research.