Nytt koncept för förbättrad vaccin-design
Ebba Samuelsson hoppas genom sin studie kunna visa att glykosyleringen av ett protein, alltså kedjor av sockermolekyler placerade på proteinet, kan påverka effektiviteten när proteinet används som vaccin.
Viruset som undersöks är det fästingburna Tick Borne Encephalitis Virus, men studien kommer också ge förståelse för andra vaccin gjorda av glykosylerade protein, och kan till exempel användas för vidareutveckling av vaccin mot SARS-CoV-2.
- Vi har tidigare kunnat visa att glykosylering påverkar antikroppars förmåga att känna igen virusets glykoprotein. Nu vill vi använda den här kunskapen när nya vaccin designas och produceras, så att vi förhoppningsvis kan utveckla mer effektiva vaccin framöver, berättar Ebba.
Projekt: “Recombinant proteins with tailor-made glycans as vaccine candidates towards tick-borne encephalitis virus and other emerging viruses”
Facilitet: MPE
Kunskap om ovanliga men allvarliga sjukdomar
Även i Andrea Perssons projekt står glykosylering i fokus, men i detta fall för att kartlägga och förbättra diagnos och behandling av genetiskt ärftliga defekter som ligger bakom ovanliga men allvarliga bindvävssjukdomar. Bland annat tittar hon närmare på Ehlers-Danlos syndrom där över 10 kända sjukdomar ingår. Men i dagsläget kan det ta flera år att få bekräftad diagnos.
Två varianter av sjukdomarna orsakas av mutationer av specifika enzymer som ingår i biosyntesen av glykosaminoglykaner, där minst 50 enzymer är inblandade. Sannolikt finns fler sjukdomar relaterade till mutationer av andra enzymer inom samma kategori som ännu inte upptäckts.
- Vi hoppas med vår forskning kunna utveckla verktyg för att förenkla och påskynda diagnostisering. Utöver det kommer vi också samla in ny kunskap om dessa ovanliga sjukdomar vilket kan leda till förbättrad behandling i framtiden, berättar Andrea .
Projekt: “Glycosaminoglycans in health and disease: development of mass spectrometry methods for diagnosis of glycosylation disorders”.
Facilitet: Proteomics
I sitt projekt studerar Malin Lindén specifika onkogener (så kallade FET) som är karakteristiska för 15-25 typer av cancerformerna sarkom och leukemi.
Nyligen upptäckte forskargruppen, med Malin i spetsen, att FET onkoproteiner interagerar med enzymkomplexet SWI/SNF som reglerar cellernas genuttryck, mognad och tillväxt.
– Det forskningen inte har kunnat klargöra är var dessa proteiner binder till SWI/SNF och hur enzymkomplexet då förändras. Vi ska därför analysera komplexets sammansättning i sarkom-celler och kommer få stor hjälp av Proteomics Core Facility genom deras kunskaper om proteiner och komplexa analysmetoder, berättar Malin.
Projekt: “FET fusion oncogenes in sarcoma – Interactions with the SWI/SNF chromatin remodeling complex and epigenetic effects”
Facilitet: Proteomics
Förbättra diagnostik av hjärtinfarkt
Karin Starnberg undersöker hur vården snabbare och säkrare kan diagnostisera hjärtinfarkt genom att titta närmare på förekomsten av troponiner i blodet. Troponiner är proteiner som blir mätbara i blodet vid akut skada så som en hjärtinfarkt.
Problemet är att även låga troponinvärden kan innebära högre risk för dödsfall, och personer med långvarigt förhöjda troponinvärden har tio gånger högre risk att få hjärtkomplikationer eller dö, jämfört med personer utan förhöjda värden.
– Med dåliga kunskaper om mekanismerna bakom detta, finns det idag ingen specifik behandling. Målet med studien är därför att förstå vad som ligger bakom långvarigt förhöjda nivåer och förhoppningsvis hitta behandlingar och bättre verktyg för diagnostik. Vi fokuserar på ett nyupptäckt rensningssystem för proteiner mellan celler, så kallad lokal rensning, berättar Karin.
Projekttitel: “Release and clearance of heart muscle proteins by muscle cell”
Facilitet: EBM och CCI
