Demokratisering möjliggjorde motståndet mot juntan i Myanmar
Demokratiseringen i Myanmar under åren före statskuppen 2021 var betydande för Spring Revolutions snabba mobilisering. En ny avhandling från Göteborgs universitet lyfter bland annat fram varför de fredliga protesterna övergick i våldsamma aktioner – insikter som är centrala i en tid av ökande autokratisering.
Statskuppen i Myanmar inleddes den 1 februari år 2021. Den valda regeringen, som leddes av Aung San Suu Kyi och hennes parti Nationella demokratiska förbundet, fängslades. För Myanmar avslutades ett årtionde av demokratisering.
Men trots stora interna splittringar i landet växte en folkrörelse snabbt fram. Den så kallade Spring Revolution-rörelsen lyckades bygga en koalition mellan olika grupper i civilsamhället, politiska partier och etniska minoriteters motståndsorganisationer. Tillsammans enades de bakom målet att etablera en federal demokrati.
– I min avhandling försöker jag förklara hur Spring Revolution-rörelsen utvecklade sitt koalitionsbyggande, varför rörelsen eskalerade från protester till väpnad kamp och hur den lyckades skapa nya former av styre, säger Paul Vrieze, som doktorerade i freds- och utvecklingsforskning vid Institutionen för globala studier i november 2024.
Spring Revolution-rörelsen strävade initialt efter att genom stora fredliga protester förvägra juntan legitimitet och politisk kontroll. Man bildade även den Nationella Enhetsregeringen och olika regionala politiska råd för att ersätta regimens styre över befolkningen.
Koalitionsbyggande och resursmobilisering viktiga verktyg
– En rörelses mobiliseringskampanj är, som jag upptäckte i Myanmar, särskilt stark om den kan bygga på en nyligen genomförd period av demokratisering. Under demokratiseringsprocessen fick människor uppleva vissa politiska praktiker och öppenhet, samt utveckla robusta strukturer i civilsamhället, säger Paul Vrieze.
Enligt Paul Vrieze finns en enorm potential hos nationella demokratirörelser att utmana auktoritära regimer genom koalitionsbyggande och resursmobilisering. En proteströrelse kan skapa inkluderande kollektiva identiteter, nya politiska narrativ och demokratiska mål som kan förena aktörer i ett mångfacetterat samhälle för en gemensam politisk kamp.
– Detta är särskilt relevant i den nuvarande globala kontexten av ökande autokratisering. Det visar hur proteströrelser kan bygga breda koalitioner för demokratisering, som kan mobilisera olika aktörer i samhället mot auktoritärt styre, säger Paul Vrieze.
När militärregimen använde dödligt våld för att slå ner protesterna i mars 2021 övergick många unga demonstranter till väpnad kamp för att stå emot regimen, genom att bilda lokala milisgrupper i samarbete med etniska motståndsorganisationer. Detta ledde så småningom till att Spring Revolution-rörelsen och den Nationella Enhetsregeringen övergick till ett omfattande väpnat uppror.
– Brutalt statligt förtryck kan få vissa demonstranter att känna sig tvingade att övergå till väpnat motstånd, vilket också kan leda till att rörelsens bredare taktik förändras. Min forskning lyfter fram risken med statlig repression av proteströrelser och hur det kan leda till våldsamma politiska konflikter, säger Paul Vrieze.
Paul Vrieze försvarade sin doktorsavhandling Resisting the Return of Military Rule - Coalition Building, Armed Struggle and Governance by Myanmar’s Spring Revolution Movement, den 29 november 2024 vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet.
Avhandlingens abstrakt och ramverk finns uppladdade i Göteborgs universitets databas GUPEA:
