Den brittiska drömmen om världsherravälde
Det brittiska imperiet skulle omformas till ett förbund av fria stater – som ett riktigt starkt FN som skulle samarbeta för fred och utveckling. Så såg de brittiska federalisternas framtidstankar ut. I en ny avhandling i idéhistoria vid Göteborgs universitet studeras federalisternas inflytande och drömmar.
Under 1900-talet omkullkastades den globala världsordningen i grunden och gick från att definieras av en handfull europeiska imperier med formell kontroll över sina kolonier till ett internationellt samfund där nationellt självstyre var normen.
I Storbritannien var federalisterna en av de grupper som tidigast närmade sig frågan om imperiernas slut.
– Från 1884 fanns det en mer eller mindre sammanhängande federalistisk rörelse som förespråkade federalistiska konstitutioner för Storbritannien att ingå i, säger Jens Norrby, doktorand i idéhistoria vid Göteborgs universitet.
– Över de sex decennier som avhandlingen täcker kunde de här konstitutionerna se mycket annorlunda ut men den genomgående frågan var alltid: Hur bör den internationella politiken organiseras efter imperiernas försvinnande?
Brittiska federalismens historia
Federalisterna har inte varit okända tidigare och det har funnits historiker både som undersökt deras historia och som refererat till dem som en del av det sena imperiets idéhistoria. Jens Norrbys avhandling bidrar istället med att titta på den brittiska federalismens historia som en sammanhållen rörelse – inte utifrån frågor om federationens konstitutionella detaljer utan utifrån vad man tänkte skulle komma efter det brittiska imperiets försvinnande och vilken roll man tänkte sig att Storbritannien skulle kunna spela då.
– På detta vis ger avhandlingen insikt om en av Storbritanniens tidigaste, sammanhållna, försök att planera för imperiets slut samt en mer ingående förståelse för hur brittiska federalister gick från att förespråka en världsordning vars huvudsakliga syfte var att bevara brittisk kulturs och brittiska värderingars inflytande till en ordning byggd på mer radikal jämlikhet där Storbritannien sågs som en i mängden.
Attraherade många inflytelserika
Förutom tre federalistiska organisationer som bildades under perioden (två finns kvar än idag), så gjorde det faktum att federalisterna tog sig an frågor på denna skala och med denna dignitet att de lyckades attrahera en stor mängd inflytelserika, självständiga och fascinerande människor från den brittiska intelligentian.
– Många av dem var konservativa fixstjärnor så som Alfred Milner, en av jättarna inom den brittiska kolonialadministrationen och den person som mer än någon annan definierade Boerkrigets brutalitet. Alfred Zimmern var en annan, som spelade en nyckelroll i att utforma ramverket för Nationernas Förbund men också mycket av det som skulle ligga till grund för FN.
Men federalisterna lockade också mer progressiva röster, såsom William Beveridge, en av de mest centrala figurerna bakom välfärdssreformerna som skulle leda till nationell sjukvård efter andra världskriget.
– Likaså Barbara Wootton, som nog inte är namnkunnig för de flesta svenskar men en mycket spännande och framgångsrik personlighet med en klart framstående roll inom sociologiämnet efter kriget, säger Jens Norrby.
Avhandlingen Visions Beyond Empire. British Federalism and Post-Imperial United Kingdom, 1884–1945 försvarades vid en disputation den 17 maj. Avhandlingen finns tillgänglig som pdf vid förfrågan.
Kontakt:
Jens Norrby, tel: 0768841724, e-post: jensnorrby@protonmail.com
Fotnot: Jens Norrby gästade 14 maj Vetenskapsradion Historia där han berättade om de brittiska federalisternas drömmar om världsherravälde. Lyssna här: https://sverigesradio.se/avsnitt/britterna-som-onskade-varldsherravalde
