Den teknologiska förändringen ledde – för det mesta – till ökade krav på yrkeskvalifikationer
Teknologiska förändringar under tidsperioden 1870 till 1950 var vanligtvis gynnsamma för arbetarna. Generellt blev den svenska arbetskraften mer kvalificerad med tiden. Men det finns undantag.
Teknologisk förändring och sysselsättning hänger ihop. Suvi Heikkuri, doktor i ekonomisk historia, ger i sin avhandling en nyanserad bild av effekterna av teknologiska förändringar på sysselsättning, kompetenssammansättning och löner under industrialiseringen i Sverige. Syftet med forskningen är att bredda förståelsen för hur teknologisk förändring påverkade arbete och levnadsstandard under den svenska industrialiseringen.
– Jag var intresserad av konsekvenserna av teknologiska förändringar. Idag ser vi datorer och AI som både en möjlighet för, men också som ett hot mot, sysselsättningen. Jag var intresserad av den historiska utvecklingen och hur arbetsmarknaderna reagerade på tidigare teknologier, då förståelsen av den historiska utvecklingen kan hjälpa oss att hantera nuvarande och framtida utmaningar.
Suvi Heikkuri visar att den svenska arbetskraften blev mer kvalificerad med tiden, men inom vissa sektorer, som tillverkningsindustrin, skedde en förskjutning från hantverksyrken till mer standardiserat fabriksarbete, vilket ofta betraktas som ”kompetensavveckling”.
Trots detta var teknologiska förändringar under denna tidsperiod i allmänhet fördelaktiga för arbetare, vilket ledde till högre sysselsättningsgrad och högre löner.
– Jag tycker att vi bör se på hur de långsiktiga konsekvenserna av teknologiska förändringar påverkar sysselsättningen för samhället som helhet. Vi kan inte förutsäga hur framtiden kommer att påverkas av den nuvarande och framtida teknologin, men att förstå de historiska processerna kan ge oss några idéer. Det är viktigt att förstå att andra faktorer också spelar in, som migration och institutioner (normer, lagar och regler som styr arbetsmarknadens funktionssätt).
Forskarsamhället kan dra nytta av studien då den breddar synen på den teknologiska förändringen. Den erbjuder en stor möjlighet att bygga vidare på och förbättra forskningen om teknik, sysselsättning och könsskillnader på arbetsmarknaden.
Kompetensökningen framträdande bland kvinnor
Industrialiseringen erbjöd nya karriärvägar för kvinnor. De lämnade jordbruk och hushållsnära tjänster och fick nya jobb inom tjänstesektorn, som lärare, sjuksköterskor, kontorstjänstemän och telefonister. Denna process medförde en kompetenshöjning hos kvinnor. Under samma tidsperiod var kompetenshöjningen inte lika märkbar bland män. Detta berodde dock på att män redan innehade yrken som krävde högre kompetens.
– Mönstren jag hittar för den svenska arbetsmarknaden är i linje med vad man har funnit för andra länder. Även om jag inte utforskar könsskillnaderna så mycket i avhandlingen, är de glimtar jag finner intressanta.
Framtida forskningsplaner
Suvi Heikkuri disputerade med sin doktorsavhandling Technological change, skills, and occupational structure in Sweden, 1870- 1950 den 14 juni 2024, på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hon kommer att fortsätta att forska inom området ekonomisk historia och hon har två projekt som hon kommer att arbeta med den närmsta tiden.
– Först ska jag studera humankapital och kompetens under den förindustriella perioden och hur teknologisk utbildning utvecklades i skråväsendet. Jag ska också utforska jordbrukets arbetsmarknader under perioden efter andra världskriget, i samband med introduktionen av teknologier som elektricitet, traktorer och mjölkmaskiner.