Desertören hade en viktig roll i tysk efterkrigslitteratur

Avhandlingen undersöker hur desertörer framställdes i den tyska efterkrigslitteraturen mellan åren 1948 och 1961.

– Till skillnad från tidigare tolkningar ser min forskning desertörsfiguren som en projektionsyta för att belysa och diskutera centrala efterkrigsfrågor, säger Anne Schumacher.

I avhandlingen har hon analyserat texter av framstående tyska författare som Siegfried Lenz, Hans Werner Richter, Alfred Andersch, Günter Grass, Bertolt Brecht, Arno Schmidt och Herbert Otto.

Bild

– Motivet desertering gav författarna en möjlighet att ta itu med komplexa konflikter kring skuld och identitet i efterkrigstiden.

Avhandlingen belyser hur desertering värderades i relation till en värdekanon som, även under efterkrigstiden, till viss del följde nationalsocialismens ideal.

– Genom att utforska etiska principer som lojalitet, trohet och vänskap, delvis ur ett existentialistiskt perspektiv, kunde författarna granska dessa frågor på djupet.

Skammen efter kriget

Desertörsfiguren gav en möjlighet att pröva olika förklaringsmodeller och strategier för att kunna förhålla sig till såväl den individuella som den kollektiva tyska skammen efter kriget, samt att bygga en identitetskänsla i samhället och bland unga författare, menar Anne Schumacher.

– Jag hoppas att min forskning inte bara bidrar till förståelsen av efterkrigslitteratur, utan också ger insikter som är relevanta för dagens samhällspolitiska debatt. I en tid då krig återigen pågår i Europa är frågorna om desertering och de etiska samt politiska dilemman som behandlas i studien mer aktuella än någonsin, säger Anne Schumacher.

Avhandlingen Projektionsfigur Deserteur? Aushandlungsprozesse nachkriegsdeutscher Diskurse anhand des Motivs der Fahnenflucht in der Literatur (1948-1961) försvarades vid en disputation den 7 juni.

Kontakt:
Anne Schumacher, e-post: anne.schumacher@sprak.gu.se

Avhandlingen finns tillgänglig digitalt: https://hdl.handle.net/2077/80526