Det nya ögat - Utställning på Hasselblad Center

Mellankrigstiden var en turbulent tid i Sverige och runt om i världen. Perioden började med en pandemi, spanska sjukan, som skulle visa sig bli en av de värsta som drabbat mänskligheten. I Sverige röstade kvinnor för första gången 1921 och arbetarrörelsen nådde nya framgångar som efterhand ledde till regeringsställning. Under ”det glada tjugotalet” präglades västvärlden av ekonomisk, social, konstnärlig och kulturell dynamik samt av politiska strömningar såsom internationalism och pacifism. Med tiden, och i synnerhet efter den globala börskraschen, övergick dock flera av de tidigare samförståndsaktiviteterna i extrema motreaktioner likt fascism och nazism. 

– Mellankrigstidens nya ström av bilder och linsmedier har många intressanta paralleller till nutidens visuella kultur som är alltmer automatiserad och nätverksbaserad. Men även periodens politiska och vetenskapliga användning av fotografi och film – som ibland kan betecknas som visuellt våld – kan föranleda oss i dag att fundera kritiskt över hur omvärlden och ’andra’ inramas och kategoriseras säger Louise Wolthers, forskare och curator på Hasselbladstiftelsen.

En förändringens tid

I de tekniska, sociala, politiska och kulturella förändringar som präglade mellankrigstiden erhöll fotografi och film centrala roller. Nya visuella tekniker och praktiker utvecklades inom konst, reklam, industri och vetenskap, vilka i hög grad korsbefruktade varandra. De internationella utställningar som arrangerades i Sverige under perioden utgjorde viktiga plattformar som definierade och spred information om fotografins och filmens nya uttryck och användningsområden. Här samsades – på ett sätt som inte förekommer idag – konstnärlig fotografi och film, professionella porträtt, fotografiska och filmiska tillämpningar inom vetenskaper såsom etnografi, botanik, astronomi, fysik, medicin, samt inom yrken kopplade till polis, militär, kommunikation, propaganda, mode och reklam.

Med utgångspunkt i mellankrigstidens fotoutställningar presenterar utställningen Det nya ögat på Hasselblad Center ett brett urval av fotografi- och filmpraktiker åren 1919 och 1939. Genom att lyfta fram dessa båda linsmediers mångfald och spridning speglar materialet periodens visuella kulturer i Göteborg, i Sverige samt internationellt. 

– Vårt starka fokus på de olika sätt och sammanhang som fotografin och filmen presenterades i och cirkulerade genom gör att utställningen lyfter fram aspekter som traditionellt sätt sällan ryms i historieskrivningen säger Niclas Östlind, curator och lektor på HDK-Valand.

Fotografi, film och konst

Det omfattande materialet som visas i utställningen är mångsidigt med verk från etablerade fotografer och konstnärer som August Sander, Karl Blossfledt, Lucia Moholy, Henry B. Goodwin, Anna Riwkin, Helmer Bäckström, Arne Wahlberg, Studio Deux Soeurs, Emil Heilborn, och GAN. Exempel från olika områden, som medicinska bilder av E.D. Schött, flygfotografier av Oscar Bladh och brottsplatsbilder från Kriminalpolisen i Göteborg. Journal-, propaganda- och reklamfilm inkluderar titlar som ”Det elektriska köket”, ”Det tekniska ögat” och ”Telefonen förr och nu”.

Därutöver presenteras ett större antal porträtt av tidens filmstjärnor och kulturpersonligheter. Äntligen visas exempel på tidens visuella kultur med tidskrifter som Idun, Se och FOTO. Bildmaterialet kommer från olika arkiv såsom Moderna Museet, Riksarkivet Göteborg, Göteborgs Naturhistoriska Museum och Svensk Filmindustri.

– Det nya ögat visar hur nära sammankopplade och ömsesidigt befruktande dessa båda linsmedier var under mellankrigsåren – såväl estetiskt och berättarmässigt som tekniskt och kommersiellt. Genom att presentera foto och film på nya sätt och från annorlunda tematiska perspektiv ökar utställningen vår mediehistoriska kunskap samtidigt som mellankrigsperiodens betydelse för våra dagars multimediala verksamheter adresseras säger Mats Jönsson, professor och föreståndare för GPS400.

Conny Karlsson Lundgren

I samarbete med Göteborgs Konsthall presenterar Conny Karlsson Lundgren en installation i Hasselblad Center, Göteborgsaffären: Prolog, som följs upp av ett performativt verk på Konsthallen under vintern 2021/22. Göteborgsaffären: Prolog på Hasselblad Center är en scenografisk gestaltning av ett fiktivt bevismaterial från ett homosexuellt nätverk som avslöjades i det antisemitiska och homofobiska magasinet VIDI, 1924. Göteborgsaffären Prolog förenar boulevardpressens retorik med modernismens stilleben och tidens brottsplatsfotografi.

Forskningsprojektet Thresholds: Intewar Lens Media Cultures

Det nya ögat är del av det fleråriga forskningsprojektet Thresholds: Interwar Lens Media Cultures, som är ett samarbete mellan Hasselbladstiftelsen, HDK-Valand och GPS400: Centrum för samverkande visuell foskning vid Göteborgs universitet. Projektet undersöker fotografi- och filmkulturerna under mellankrigstiden, och utvecklar nya sätt att forska om och förmedla foto- och filmhistoria. I samband med utställningen publiceras antologin Thresholds: Interwar Lens Media Cultures 1919–1939 med arton nyskrivna essäer. Boken publiceras av Verlag des Buchhandlung Walter und Franz König.