Geologen Axel Sjöqvist om jättediamanten
Jättediamanten som hittats i Botswana har väckt stor uppmärksamhet i nyheterna och på börsen. Geologen Axel Sjöqvist, forskare vid Göteborgs universitet, förklarar hur dyrgripen bildats och varför den hittats just nu.
Fler stora diamanter har upptäckts under senare tid i samma område som jättediamanten. Vad beror det på?
– Av de åtta diamanterna med en vikt över 1000 carat som någonsin har upptäckts på jorden, kommer fem från just den här gruvan i Botswana. Gruvan öppnades år 2012 och redan innan hade geologerna sett tecken på att den fyndigheten skulle kunna innehålla stora diamanter, genom att man vid borrningarna hittade stora fragment av ännu större diamantkristaller. Man har därför byggt en anläggning som med hjälp av röntgenljus undersöker stenarna som tas upp från gruvan innan man krossar dem för mycket, just för att kunna ta vara på de stora diamanterna som är värda extra mycket. Annars skulle de sannolikt smulas sönder till mindre bitar innan man hinner upptäcka dem.
Hur uppstår diamanter?
– Diamanter bildas vid riktigt högt tryck. Det kan antingen vara på stort djup nere i jordmanteln under gamla kontinenter, på ställen där jordskorpa pressas långt ner inunder en bergskedja, eller vid meteoritnedslag. Det är diamanterna från manteln som man utvinner till ädelstenar. Diamanterna finns där på cirka 200 kilometers djup och de brukar vara flera miljarder år gamla. I Botswana har de transporterats upp till övre delen av jordskorpan under tidsperioden krita då de fick en skjuts av en gasrik magma. Diamanterna finns nu inlåsta i bergarten kimberlit inuti det gamla vulkanröret.
Det finns mycket kvar att upptäcka i den svenska berggrunden. Det är bara att gå ut och leta.
Vad består en diamant av egentligen?
– Diamant är en kristallin form av ämnet kol. Det är i princip samma kol som i spetsen på en blyertspenna. Skillnaden är hur kolatomerna sitter ihop. Medan kolatomerna i blyerts sitter ihop så löst att de lossnar när man skriver på papper, sitter kolatomerna i diamant ihop så hårt att de bildar det hårdaste materialet som vi känner till.
Är det värt att ge sig ut på diamantjakt i Sverige?
– Man har hittat mikrodiamanter i svenska fjällen. Dessa är för små för att vara av värde till mer än vetenskaplig forskning om fjällberggrundens utveckling. I Finland finns vulkaniska bergarter som innehåller diamanter och det är inte omöjligt att de skulle kunna finnas i Sverige. Värdbergarter som för med sig diamanterna från jordmanteln brukar vara lätteroderade och därför är det sannolikt att diamantfynd i Sverige skulle göras under myrar och sjöar, där de är svåra att upptäcka. Det finns mycket kvar att upptäcka i den svenska berggrunden. Det är bara att gå ut och leta!
AV: JENNY MEYER DANEBACK
