Digitalisering kan vara ett hjälpmedel och ett sätt att underhålla – men förändrar också vår syn på naturen omkring oss. Det menar Dolly Jørgensen, universitetslektor i Teknisk- och Miljöhistoria vid Luleå tekniska universitet. Under konferensen Digital Humaniora i Norden talade hon om den nya natur som vi människor skapar i vår tidsålder – Antropocen.
Antropocen är ett omstritt begrepp och det är inte klarlagt när den började.
– När blev människan en geologisk kraft? frågade sig Dolly Jørgensen.
Hon menar att inte bara omflyttningen av boskap och grödor i världen samt användandet av fossila bränslen har lett fram till detta tillstånd. Kärnkraftsolyckor har förändrat sammansättningen av djur och människor i vissa områden, som i till exempel Fukushima, där ett stort antal vildsvin invaderat området. Vildsvin som är radioaktiva och inte tar skada av detta.
– Detta är den nya natur vi skapar. Och det händer samtidigt som det digitala tilltar, säger Dolly Jørgensen.
Dolly Jørgensen menar att den mänskliga epoken kan bara förstås genom att vi inkluderar det digitala. Istället för att tänka på vad vi kan göra med det digitala, måste vi tänka på vad humanismen kan tillföra det digitala. Hur vi ser på naturen, hur vi vet vad naturen är och naturens utvidgning.
– Digitaliseringen förändrar sättet hur människor ser på naturen, sa Dolly Jørgensen.
Ett exempel hon tog upp var akvarier. När de kom i mitten på 1800-talet blev de ett sätt för människor att se något som de annars inte kunde se – liv och ekosystem under vatten. Med kameror och Internet har det nu blivit möjligt att se detta liv under vatten utan att lämna hemmet.
– I början av 90-talet när Internet kom, var akvarier en av de första sakerna som dök upp. Idag behöver vi inte gå till de stora akvarierna på djurparkerna. Det digitala tillät oss att se något annat under vattnet.
Idag finns databaser där olika djurarter kartläggs med information ända ner till individnivå. Det finns appar som visar var djur försedda med gps-sändare befinner sig för tillfället.
– Vi ser en förändring mot folklig vetenskap. Du spelar in dina fynd, laddar upp dem och kan sedan diskutera dem i ett forum. Det förändrar vad vi vet om naturen.
En annan app kan återskapa skinn och hud på ett sedan länge utdött djur där det bara finns ett skelett.
Den nya tekniken är inte bara ett sätt att utbilda och underhålla oss utan kan vara avgörande för vår överlevnad.
– Om våra bekämpningsmedel dödar alla bin, behöver vi dessa konstgjorda bin som kan lära sig att känna igen olika växter för att pollinera dem, sa Dolly Jørgensen.
Det digitala formar om omformar både kulturen och miljön, men vad kan humaniora tillföra? undrade Dolly Jørgensen.
– En kritisk analys av den historiska utvecklingen av den nya digitalt aktiverade medienaturen i Antropocen. Vi måste tänka över vad det innebär att vara människa och vad det innebär att vara naturlig.
Konferensen Digital Humaniora i Norden arrangerades av Centrum för digital humaniora och samlade närmare 200 deltagare från hela världen.