Tanken är att samla digitala versioner av Ivar Arosenius målningar på Göteborgs konstmuseum och Nationalmuseum i Stockholm, liksom foton, anteckningar, brev och andra dokument ur hans arkiv på universitetsbiblioteket i Göteborg, på en webbplats. Där ska det även gå att kliva in i en digital rekonstruktion av konstnärens hem, som kommer att skapas med hjälp av hans målningar och material ur arkivet.
Förutom vinsten i att få allt tillgängligt material samlat på ett enda ställe är meningen att besökaren ska kunna sortera och filtrera det på helt nya sätt, menar projektledaren Mats Malm, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och engagerad i Centrum för digital humaniora.
– Man kanske till exempel vill se allt som rör ett speciellt årtal, allt som har att göra med en speciell plats, eller kunna sortera bilderna efter färger. På det sättet får man en tillgång till Arosenius som ingen har haft förut. Man får visserligen inte de verkliga sakerna, utan digitala representationer, men man får en helhet, säger Mats Malm.
Projektet har nu fått 4,3 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond och Vitterhetsakademien. Arbetet med webbplatsen kommer att pågå i tre år och engagerar ett stort antal personer: navet finns vid Centrum för digital humaniora vid Göteborgs universitet, men även personer från Göteborgs universitetsbibliotek, Göteborgs konstmuseum, Nationalmuseum och forskare i kulturvård, konstvetenskap och litteraturvetenskap.
Mats Malm känner inte till något liknande projekt i Sverige, utan förhoppningen är att skapa en ny typ av digital plattform som sedan ska kunna användas även för andra material.
– Man kan experimentera mycket med de här möjligheterna. Helst skulle vi vilja göra en modell som museer kan lägga ovanpå sina befintliga infrastrukturer, det gör materialet mer lättillgängligt både för allmänheten och för forskare.
Genom att visa Arosenius i en ny miljö – med en så fullständig bild av honom som möjligt – uppstår också nya frågeställningar kring konstnärskapet, menar Mats Malm. Det digitala museet kommer att visa sidor av konstnären som tidigare inte har varit möjliga att se.
– Det i sin tur genererar frågor om tidigare utställningar och böcker av Arosenius – hur har de varit vinklade, har det funnits bestämda hänsyn – kanske ideologiska – som har gjort att man då har fått en särskild bild av konstnären? Vi kommer att göra historiska studier också, ideologikritiska analyser av de utställningar och gestaltningar av konstnärskapet som har gjorts tidigare.
Att just Ivar Arosenius valdes till projektet beror delvis på att hans arkiv finns på Göteborgs universitetsbibliotek och redan har börjat digitaliseras.
– Jag tror också att Arosenius är en perfekt prototyp för en sådan här studie – materialet är ganska begränsat, han dog ju så ung – och det finns mycket lokalhistoria kring honom, han var en karaktär i stadsbilden.
Ivar Arosenius (1878–1909) var en svensk konstnär som föddes i Göteborg och påbörjade sin bana på konstskolan Valand. Hans målningar hade ofta drag av fantasi och saga, och Arosenius skapade även bilderböcker – som Kattresan.
Mot slutet av sitt liv levde han i Älvängen, där han dog tidigt på grund av blödarsjuka. Efter hans död skapades en kult omkring honom, och det var först därefter som han fick sitt egentliga genombrott som konstnär.
Projektet Hur frammanas konstnären ur arkiven? Exemplet Arosenius påbörjas 2016 och pågår i tre år.
För mer information om projektet, kontakta Mats Malm: 031-786 52 85, mats.malm@lir.gu.se
Målningen ovan är Ivar Arosenius Kärleksdrömmar (1905), akvarell och blyerts på papper, Göteborgs konstmuseum.