Donald Trump och den kristna högern

Trumps egen kontakt med karismatisk kristendom

Som ung gick Donald Trump i en presbyteriansk kyrka där Norman Vincent Peale predikade "positivt tänkande". 2002 såg han Paula White på TV, en nypentekostal pastor som predikar en slags framgångsteologi.

– Han bjöd in henne till Trump Tower, och hon blev hans andliga rådgivare och kontakt med karismatisk kristendom. Hon är nu anställd i Vita huset som ansvarig för stöd till trosbaserade organisationer, säger Arne Rasmusson.

Till skillnad från Obama, Biden och Harris har Trump själv inte varit kyrkaktiv. Även en del av hans mest hängivna kristna anhängare betraktar honom inte som kristen. Andra säger att han blivit omvänd. 

Kristendomen som identitetsmarkör för republikanerna

Trump har stort stöd från kristna grupper i USA av olika skäl, säger Arne Rasmusson. På en nivå är högerpopulismen i USA en del av en allt djupare identitetsklyvning mellan ”kosmopoliter” och ”populistiska kommunitarister” som vi ser i hela västvärlden. Religion (kristendom) dras in som en kulturell identitetsmarkör. I vissa länder har kyrkor fungerat som en motpol till denna populism, i andra blivit en del av det. 

I USA har det republikanska partiet sedan 1980-talet betraktats som det ”kristna” partiet. Det demokratiska partiet domineras av en urban högutbildad och välbeställd övre medelklass. En del av dess aktivister uppfattas dessutom som alltmer kristendomskritiska och radikala i sociala frågor. Många röstar därför på Trump eftersom man är republikan och aldrig kan tänka sig rösta demokratiskt. 

Den viktigaste frågan, även för kristna väljare, var dock ekonomin. Samtidigt är många väljare starkt hängivna Trump som person.

– Till detta kommer en polariserad mediakultur som gör att människor lever i radikalt skilda verklighetsbeskrivningar, något Trump är skicklig på att utnyttja. För MAGA-rörelsen är Trump den som räddar demokratin, upprättar rättsstaten, rensar staten från korruption, återställer det kristna samhället och skapar fred och välstånd i världen. 

Bild

De mer extrema grupperingarna

Trumphängivna kristna grupper skiljer sig åt. Den traditionella kristna högern, som sedan 1980-talet har stött det republikanska partiet, har fokuserat på familjepolitik, abortmotstånd, starkt försvar och fri marknad. På senare år har samfundsoberoende nypentekostala rörelser, ofta ledda av självutnämnda profeter, kraftigt vuxit i betydelse.

– De ser Trump som Guds utvalda redskap för att åter göra USA till ett kristet land. Konsekvensen har blivit en form av Trumpkult där man bejakar och stöder allt Trump säger och gör, samtidigt som all form av motstånd demoniseras. Många inom dessa grupper var närvarande den 6 januari 2021, även om ledarna då tog avstånd från våldet, säger Arne Rasmusson.

En mindre men alltmer synlig grupp är nykalvinistiska teonomister, som leds av pastorer i små församlingar men har stor närvaro på sociala medier. Även om de inte ser Trump som kristen, stöder de hans politik. Deras mål är en kulturellt protestantisk, etniskt homogen nation utan kvinnlig myndighet eller rösträtt, och vissa överväger en temporär diktatur. Den nye försvarsministern, Peter Hegseth, har varit medlem i en sådan församling i flera år.

Ett verktyg i en populistisk revolution 

Inom den akademiska världen finns en rad katolska jurister, statsvetare och teologer som förespråkar en stark stat grundad på en nationell samhällsgemenskap, ett utvecklat välfärdssystem, en strikt reglerad kapitalism och en konservativ (katolsk) familjepolitik. 

– Trump kan då ses som ett verktyg för en allians mellan en ny elit och breda folklager, där en populistisk revolution skulle kunna krossa den gamla eliten och den liberala samhällsordning de byggt upp. Vicepresidenten och katoliken J.D. Vance har knutit an till sådana föreställningar, även om det är svårt att se hur det hänger ihop med Trumps faktiska politik, säger Arne Rasmusson.

Kritik och splittring bland de större samfunden

Samfund brukar inte ta partipolitisk ställning, men de kan ta ställning i specifika sakfrågor. Den katolska kyrkan är splittrad, men biskopskollegiet har skarpt kritiserat Trump-administrationens invandringspolitik och nedstängningen av USA:s federala biståndsorgan USAID. Flera av de större äldre protestantiska samfunden har uttalat sig på samma sätt. 

– Det största protestantiska samfundet Sydstatsbaptisterna, som genomgick en konservativ revolution på 1980-talet, tenderar att stödja Trump. Samtidigt har samfundet blivit anklagat för att vara "woke" eftersom det bett om förlåtelse för sitt tidigare stöd för slaveri, segregation och rasism, samt för att vissa ledare talar om systemisk rasism.

Jesus-citat blir ”vänsterpropaganda”

Många katolska och evangelikala teologer tycker att MAGA-kristna har sålt sin själ för att vinna politisk makt, säger Arne Rasmusson.

– Trump och denna form av kristendom står i total motsats till allt vad dessa kritiker förstår som kristendom, såsom sanning, rättvisa, tillit, ödmjukhet, omsorg och barmhärtighet. Pastorer berättar att när de citerar Jesus i sina predikningar blir de anklagade av församlingsmedlemmar för att sprida vänsterpropaganda. 

Både de nypentekostala och teonomisterna hävdar att personligt kristet liv och politik följer helt olika moraliska logiker: den ena bygger på Jesu förkunnelse och exempel, den andra på den av Gud skapade politiska ordningen. Politik handlar, enligt dem, om att besegra fiender och då behöver man använda hårda medel. 

– En ny bok har till och med titeln The Sin of Empathy. Denna utveckling har skapat en extrem polarisering som inte bara påverkar samhälle och politik, utan också splittrar vänner, familjer och församlingar. 

Det finns fortfarande många tiotals miljoner evangelikaler och katoliker som inte stöder Trump. Offentliga kristna Trumpkritiker, även teologiskt och politiskt konservativa, vittnar om trakasserier och ibland även fysiska hot.