Dynamiken i stadsparker: Balans mellan design och underhåll

Bild

Parker och andra grönområden utgör en viktig del av stadsmiljön och förväntas bidra till lösningar på allt fler samhällsutmaningar - från klimatförändringar till folkhälsofrågor. Parker är dock inte isolerade enheter - de är inbäddade i stadsväven och påverkas av politisk styrning och olika finansieringsmekanismer.

Shelley Kotze, doktor i kulturgeografi, har i sin avhandling utforskat spänningarna mellan design och skötsel av parker i stadsmiljö.  Idén till studien fick hon efter ett möte med en landskapsarkitektfirma, som uttryckte frustration över att designen ändrades, på grund av ekonomiska omständigheter, efter deras del av projektet slutförts.

- Jag blev nyfiken på bakgrunden och på de processer som påverkade relationen mellan landskapsarkitekten och staden, det vill säga mellan design och skötsel. Forskare inom landskapsarkitektur har tidigare undersökt detta förhållande, men geografer har i stort sett förbisett det.

Shelley Kotze överbryggar denna klyfta genom att använda ett kulturgeografiskt perspektiv, som bland annat inkluderar teorier som tar sig an en större ”stadsskala”. Genom att kombinera olika perspektiv som försöker förstå pågående utveckling inom stadsplanering- och förvaltning, så som urban regimteori, urbant entreprenörskap, city branding och nyliberalism, syftar studien till att skapa en ny teori om samspelet mellan parkdesign och långsiktig skötsel.

"Within my thesis one interesting sub-case were the hills in Flatås park. Originally designed to have summits of flowering bulbs. However, miscommunications meant that the hills were made to steep to be accessed by the lawnmowers. This meant that, after construction, the summits were flattened removing some of the aesthetics and increasing the cost of the project in the name of maintenance."

Teorin om överdesign

Det centrala konceptet som kommer fram från studien är teorin om överdesign. Denna term fångar tendensen hos privata landskapsarkitektfirmor att introducera konstruktioner, designlösningar, växtval etc.i stadsparker som  ohållbara att sköta och underhålla på längre sikt. Överdesign uppstår när betydande medel ges till parkdesign och konstruktion, medan budgeten för parkskötsel och förvaltning fortsätter att vara otillräcklig.

Konsekvenser för städer och samhällen

Shelley Kotze hoppas att hennes forskning kommer att få stadsförvaltningar och lokala myndigheter att kritiskt granska deras arbetsrelationer och finansieringsmekanismer. Genom att göra det kan de bättre utveckla parker som är hållbara över tid och där kunskap från de som sköter parkerna blir en naturlig del av designprocessen. Effekten sträcker sig bortom estetiken; det påverkar invånarnas välbefinnande, ekologisk balans och parker som mötesplatser.

– Jag uppmuntrar inte bara lokala myndigheter och landskapsarkitekter utan även skattebetalare, väljare och invånare att engagera sig i den här frågan. Genom att ifrågasätta strukturen i sina städer bortom frågor om yta och estetik, kan de bidra till mer hållbara och levande stadsparker.