I artikeln som publiceras idag i Science klargör gruppen hur begränsat och splittrat de anser att det vetenskapspolitiska samspelet är och att nuvarande internationell styrning av kemikalier har bidragit till omfattande hälso- och miljöskador.
– Användningen av kemikalier i samhället är som ett tveeggat svärd. Å ena sidan är kemikalier avgörande för det moderna samhället, till exempel som byggnads- eller förpackningsmaterial men också som bekämpningsmedel, läkemedel, hushållskemikalier och hygienprodukter. Samtidigt kan kemikalier utgöra faror för människors hälsa och miljön, säger Thomas Backhaus, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet och en av författarna bakom artikeln.
Han och hans forskarkollegor anser att det därför behövs en tydlig strukturerad samverkan som möjliggör ett långsiktigt och systematiskt utbyte av vetenskaplig kunskap och samhällets krav. Det är detta forskarna beskriver i artikeln i Science.
– Vi behöver internationell tillsyn för att ta itu med frågor som överskrider nationella gränser, när det till exempel gäller tungmetaller, långlivade organiska föroreningar och plastavfall, säger huvudförfattaren till artikeln Dr. Zhanyun Wang, seniorforskare vid ETH Zürich i Schweiz.
Forskarna påpekar i sin studie att detta är särskilt viktigt för låginkomstländer som har blivit dumpningsplatser för farligt avfall utan att de har den nödvändiga kapaciteten för hanteringen.
Mängder med för tidiga dödsfall
Studier har visat att runt hundratusen kemikalier bidrog till drygt 1,3 miljoner för tidiga dödsfall globalt under år 2017.
Skadliga kemikalier, som bland annat kan orsakar cancer, finns exempelvis i vattenavvisande regnjackor. Andra skadliga kemikalier hittas i bekämpningsmedel, som visserligen håller jordbruksmarker fria från ogräs och skadedjur, men dödar bin.
Metaller från kasserade elektroniska produkter och elektriska bilbatterier utgör dessutom en risk för utsatta e-avfallsarbetare och deras familjer.
Det kemiska avfallet ökar kraftigt
Även om föroreningarna är globala har internationella beslutsfattare idag inte möjlighet att regelbundet informera sig och följa den aktuella vetenskapliga debatten, vilket begränsar deras förmåga att identifiera och ta itu med dessa frågor i rätt tid, enligt forskarna. Och med den ökande mängden och variationen av kemikalier som används kommer skadorna sannolikt att flerdubblas, anser forskarna.
Den globala kemikalieförsäljningen nådde över 5,6 miljarder US-dollar 2017 och beräknas i det närmaste fördubblas till 2030. Liknande trender gäller också för avfallsproduktionen - mängden plastavfall i haven 2025 beräknas vara tio gånger högre än 2010.
Ny vetenskapspanel är nödvändig
Författarna hävdar att ett globalt, övergripande mellanstatligt vetenskapspolitiskt organ för kemikalier och avfall skulle bidra till att hantera problemen.
Detta organ skulle likna den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) och den mellanstatliga vetenskapspolitiska plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänst (IPBES). Till exempel kan en sådan organisation informera beslutsfattare om förhandlingar och genomförande av internationella avtal - analogt med IPCC och Parisavtalet. Denna organisation skulle också kunna bekämpa spridning av felaktig information, som försenar åtgärder för att skydda människors hälsa och miljön.
Kontakt:
Thomas Backhaus, professor i ekotoxikologi, FRAM Centret, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, 031-786 27 34, thomas.backhaus@bioenv.gu.se
