Den nya stadsdelen Frihamnen är en del av Älvstaden, ett av Nordens största stadsutvecklingsprojekt som initierades i Göteborg år 2012. I visionen för projektet lyfts social hållbarhet fram som ett prioriterat mål för att motverka segregationen av staden. För Frihamnen finns målsättningen att utveckla socialt blandat boende så att alla, oavsett inkomst eller familjekonstellation, kan bo där.
– Men innebörden av social hållbarhet i Frihamnsprojektet har skiftat från att först lyfta fram möjligheten för alla att bo centralt, till att snarare innebära att alla ska ha möjlighet att besöka platsen, säger Hannah Saldert, forskare i samhällsvetenskapliga miljöstudier.
I sin avhandling har Hannah Saldert följt planeringen och utförandet av Frihamnsprojektet för att bättre förstå hur sociala hållbarhetsmål aktualiseras i stadsplanering. Hon har intervjuat nyckelpersoner inom projektet, analyserat styrdokument och undersökt hur tjänstepersoner och externa aktörer har arbetat tillsammans i planeringsprocessen.
– Social hållbarhet är ett av flera begrepp som används för att skapa målbilder för hur vi vill utveckla våra samhällen så att människor kan må bra där. Därför är det viktigt att kritiskt granska och förstå hur dessa begrepp tolkas och används i samhällsplaneringen, om vi faktiskt ska kunna nå de målbilder som sätts upp.
Utöver målet om socialt blandat boende, planerar Frihamnsprojektet också för kollektivtrafik för att knyta ihop Frihamnen med resten av Göteborg, och för gång- och cykeltrafik för att minimera behovet av bil. Det planeras också för att en stor del av Frihamnen ska bli allmän plats, med till exempel den delvis invigda stadsparken Jubileumsparken, som ska vara tillgänglig för alla och locka besökare från hela Göteborg.
– Men under planeringen uppkom konflikter mellan de olika initiativen. Det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling, som är markägare i Frihamnen, uppmärksammade svårigheten att genomföra alla initiativ inom den budget som var avsatt för området.
I årsskiftet 2017–2018 pausades därför detaljplaneringen. Under de följande två åren samlade projektet in kunskap för att ta fram en alternativ plan som var ekonomisk gångbar. Men kunskapsinsamlingen begränsades till tekniska och ekonomiska perspektiv. Och detta fick konsekvenser för hur den sociala aspekten omhändertogs, enligt Hannah Saldert.
I februari i år beslutade Göteborg stad att det ska vara upp till byggaktörerna i området att bestämma om de vill bygga hyresrätter eller bostadsrätter.
– Visionen och formuleringen om social hållbarhet som prioriterat mål är fortfarande ett av de viktigaste styrdokumenten i planeringsarbetet. Men det är nu stor risk att endast de som har råd att köpa en bostad kommer att kunna flytta till Frihamnen när de första etapperna av området är färdiga.
Avhandlingen visar att det inte räcker med utredningar, som till exempel sociala konsekvensanalyser, och medborgardialoger för att tillgodose kunskapsbehovet om social hållbarhet i samhällsplanering. För att få större förståelse för sociala utmaningar och samhällsutveckling behöver fler personer med samhällsvetenskaplig kompetens vara med i planeringsarbetet.
– Idag är det framför allt tekniska förvaltningar som aktivt deltar i samhällsplaneringen. Hade andra förvaltningar som till exempel social resursförvaltning också varit delaktiga hade det kanske gett nya perspektiv och lösningar på de konflikter som uppstod.
