Ekonomipriset förklarar skillnader i länders välstånd

Mottagarna av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2024 har i sin forskning visat att skillnader i välstånd mellan länder kan spåras till de samhällsinstitutioner som infördes under kolonialtiden. Enligt forskarna fick vissa länder så kallade inkluderande institutioner, som handlade om att forma politiska och ekonomiska system till långsiktig nytta för europeiska emigranter. Det ledde med tiden till ökat välstånd. I andra delar av världen var syftet att exploatera ursprungsbefolkningen och utvinna naturresurser för egen vinning genom vad forskarna kallar exploaterande institutioner. De visar också att vissa länder som blev rika under kolonialtiden över tid har blivit fattigare, delvis eftersom eliten i landet prioriterat sin egen vinning framför fördelar för hela befolkningen.

Bild

– De har på ett övertygande sätt visat sambandet mellan institutionell kvalitet, såsom en fungerande demokrati och starka rättssystem, och ett lands utveckling. Deras forskning har haft stort inflytande, och deras metoder och mätverktyg har inspirerat till omfattande ny forskning, säger Ola Olsson, som forskar inom detta område.

Daron Acemoglu och Simon Johnson, är båda verksamma vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA, och James A. Robinson är knuten till University of Chicago. De tre pristagarna har utvecklat teoretiska verktyg som kan förklara varför skillnader i välstånd består, och hur institutioner kan förändras. Ett exempel på deras arbetes genomslag är att Världsbanken nu använder deras forskning för att mäta institutionell kvalitet som en metod för att främja ekonomisk utveckling.

Viktig för många discipliner

Bild

Acemoglu, Johnson och är A. Robinson är bland de mest citerade forskarna inom samhällsvetenskap och deras arbete har betydelse för en rad forskningsfält, så som statsvetenskap, ekonomisk historia och företagsekonomi.

– Det är kul att forskning om ekonomisk historia återigen uppmärksammas av kommittén. Pristagarnas arbeten har haft inverkan på forskning och utbildning i ekonomisk historia. Framför allt har de öppnat ögonen hos många ekonomer för hur viktigt det är att beakta den ekonomiska historien för att förstå varför världen består av rika och fattiga länder, säger Svante Prado, docent i ekonomisk historia.

Inom företagsekonomi utgår man ofta ifrån institutioners roll för att förstå näringsverksamhet och företagande.

Bild

– Detta är ett glädjande val av pristagare och är ett pris som understödjer en mängd forskningsfält som är av relevans för förståelsen för hur välfärd skapas och inte minst upprätthålls i samhällen. Priset faller väl inom en etablerad syn på företagets roll i ett konkurrensutsatt ekonomiskt system som likväl har behov av att omfördela resurser med hjälp av andra mekanismer än de strikt marknadsbaserade, säger Alexander Styhre, professor i företagsekonomi.

Historisk nationalekonomi ett växande fält

Ola Olsson forskar inom historisk nationalekonomi, ett område som har expanderat internationellt de senaste åren. Tillväxten beror delvis på den snabbt ökande tillgången till digitaliserade historiska kartor och arkivhandlingar, men också på det växande intresset för hur institutioner och ekonomier har utvecklats över tid.

– Pristagarna har varit oerhört viktiga för min forskning. Bara för att ta ett exempel utgick jag och mina medförfattare helt från deras modell om hur demokrati påverkar tillväxt i vårt senaste projekt där vi studerade utvecklingen av lantmäteri i världen. Vi har också haft besök på institutionen av James A. Robinson och jag har själv varit gästdoktorand på MIT på Daron Acemoglus institution, säger Ola Olsson.

Text: Elin Hellström och Jessica Oscarsson