Elever bör tränas i aktiv handling
För att eleverna ska förstå vad som menas med hållbar utveckling bör de tydligare tränas i att omsätta sina kunskaper i praktisk handling. Det är slutsatsen i en ny avhandling där undervisning för hållbar utveckling har undersökts.
Utbildning för hållbar utveckling är tydligt framskrivet i både den svenska skolans styrdokument och i internationella policydokument om utbildning. Det innebär att eleverna ska få en förståelse för hur miljö, ekonomi, hälsa och rättvisa hänger ihop, samt få redskap att själva leva hållbart och bidra till samhällets omställning.
Men i praktiken finns det stora skillnader och brister i skolornas arbete. En utmaning är kunskapsområdets komplexitet. Undervisning för hållbar utveckling kräver ett ämnesövergripande arbetssätt och ska utveckla såväl faktakunskaper som förmågor och fostran till demokratiska samhällsmedborgare.
Den här svårigheten stötte Marie Grice själv på när hon och hennes kollegor planerade ett ämnesövergripande projekt på hennes egen gymnasieskola. Det blev startskottet på hennes avhandlingsprojekt som bygger på enkäter med elever och lärare samt en analys av grundskolans ämnesplaner i samhällskunskap, historia, religion och geografi.
Tilltro till egen förmåga att agera
I analysen av ämnesplanerna blev det tydligt att det inte finns någon enhetlig och tydlig definition av undervisning i hållbar utveckling. Överlag betonas dock analytiska förmågor. Men inte aktiv handling.
– Det är förvånande eftersom handling är centralt i undervisning för hållbar utveckling. Eleverna ska inte bara utveckla förmåga att resonera och kritiskt reflektera kring hållbarhet, utan också viljan och förmågan till aktiv handling, säger Marie Grice och utvecklar:
– Undervisningen bör erbjuda möjligheter till handling så att eleverna deltar i aktiva handlingar i samhället under vägledning av läraren och får med sig erfarenhet och tilltro till den egna förmågan att handla.
Motiverande för eleverna
I sin egen undervisning har Marie Grice, som arbetat som lärare samtidigt med avhandlingsprojektet, sedan flera år tillbaka låtit eleverna genomföra intervjuer och enkäter om hur invånare i hemstaden använder grönområden. De har också fått presentera resultaten som kommunen sedan har använt i samhällsplanering. Om det görs på rätt sätt finns det stora möjligheter med en undervisning som uppmuntrar till handling i det omgivande samhället.
– Det är viktigt att lärare är mottagliga för elevernas önskemål, låter dem skapa sina egna projekt som de vill genomföra och hela tiden vägleder och för ett resonemang med eleverna. Praktiska inslag där det finns en verklig mottagare är starkt motiverande för eleverna.
Viktigt att anpassa efter eleverna
Elevenkäten bekräftar behovet av en varierad undervisning. Den delades ut till gymnasieelever på teoretiska program som deltog i ämnesövergripande undervisning i hållbar utveckling med temat ”Mat”. 208 elever svarade och det var tydligt att de som hade en förståelse för att kunskap är komplex, föränderlig och delvis motstridig, uppskattade undervisningen mer än de elever som uppfattade kunskap som något beständigt och oföränderligt.
– Vissa elever har lättare att orientera sig i ett komplex kunskapsområde. Det är viktigt att lärare har förståelse för det och utformar en undervisning som förmår möta eleverna där de är, säger Marie Grice.
Kontakt: Marie Grice, telefon: 070–278 1950, e-post: marie.grice@gu.se
Text: Carl-Magnus Höglund
Marie Grice disputerar fredagen den 28 januari klockan 13:00 med avhandlingen Epistemic Beliefs and Conceptions of Competence in Education for Sustainable Development.