Bild
Elever från Birger Sjöberggymnasiet på Tjärnölaboratoriets forskningsfartyg tittar på alger och djur från havet.
Elever från Birger Sjöberggymnasiet fick följa med Tjärnölaboratoriets forskningsfartyg för att titta närmare på alger och djur från havet. Marinbiologen Martin Larsvik är med när ett mjukbottenprov sållas för att få fram organismer som lever i leran.
Foto: Peter Nilsson
Länkstig

Elever fick vara havsforskare när Ocean Blues besökte Tjärnö

Publicerad

I projektet "Ocean Blues – från ångest till action" möts gymnasieelever och forskare vid Göteborgs universitet för att diskutera hur vi kan skapa en mer hållbar framtid. Som en del av projektet kan eleverna besöka universitetets fältstation på Tjärnö och göra egna experiment kopplade till havsmiljön. Vårens aktiviteter fick ställas in på grund av Coronapandemin men i oktober var det äntligen dags för de första eleverna att resa till Tjärnö.

Det porlar och rinner från rören med havsvatten inne i den ljusa labbsalen på Tjärnö marina laboratorium. Elva elever från naturvetenskapliga programmet på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg strömmar in och sätter sig vid de höga labbänkarna.

På katedern har Christin Appelqvist dukat upp med hinkar, byttor och olika mätinstrument. Det är dags för experiment på temat klimatförändringar och hur de kan påverka livet i havet. Efter en kort introduktion får eleverna dela upp sig i grupper om två eller tre och välja en uppgift.

Bild
Elever och forskare vid balja med vatten och sjöstjärnor.
Det tar längre tid för blåmusslorna att filtrera en viss mängd växtplankton - att äta - när vattnet är varmare. Kanske betyder det att havet blir "smutsigare" i framtiden. Ayah Alshurafa och Shabana Ahmad diskuterar sina resultat med Christin Appelqvist.
Foto: Susanne Liljenström

Långsamma sjöstjärnor i bubbelvatten

Judy Alahmad, Qamar Alnabhan och Dema Arabi vill undersöka vad som händer när havet blir surare. Från spolrännan hämtar de levande sjöstjärnor och lägger i backar med saltvatten. För att sänka pH använder de en flaska salt bubbelvatten, kolsyran är ju en svag syra. Demi häller försiktigt vatten från flaskan tills pH-metern visar 7,27 (dagens havsvatten har pH 8).

Som ett mått på hur sjöstjärnorna mår används tiden det tar för dem att vända sig rätt när de läggs upp och ner. Sjöstjärnorna ligger först helt stilla men efter en stund lyckas de kränga sig runt med hjälp av de fem armarna. Gruppen konstaterar att sjöstjärnorna i det försurade vattnet är betydligt trögare, och de diskuterar vad det kan innebära.

– Det är nog dåligt för sjöstjärnorna, kanske blir de lättare uppätna av sina fiender om de är långsamma, säger Judy Alahmad.

Maryam Osman, Amel Al-Bena och Kenan Shakrah vill ta reda på vad som händer när havet blir varmare. De jämför hur sjöstjärnorna reagerar i tre olika temperaturer: 10, 15 och 20 grader, och använder en doppvärmare för att värma vattnet. Även denna klimatfaktor visar sig försämra sjöstjärnornas reaktionsförmåga. 

Bild
Elever med termometer och balja med sjöstärnor i vatten.
Maryam Osman, Amel Al-Bena och Kenan Shakrah värmer havsvattnet med doppvärmare och jämför hur sjöstjärnorna uppför sig i olika vattentemperaturer. Ju varmare vatten desto längre tid tar det för sjöstjärnorna att vända sig rätt.
Foto: Susanne Liljenström

Vill visa mångfalden som finns

På förmiddagen har eleverna varit ute med forskningsfartyget Nereus och hämtat upp alger och djur från havsbottnen. Om experimenten känns nedslående så väckte förmiddagens båtexpedition desto mer entusiasm:

– Vi fick se jättemånga djur och växter. Ett djur hette död-mans-hand och såg ut som en växt, och ett annat luktade citron när man gnuggade på det, berättar Kenan Shakrah. Det var coolt!

– Vi fick lära oss att olika arter lever på olika platser i havet, säger Ayah Alshurafa och Shabana Ahmad som har gjort experiment med blåmusslor. Men om vattnet blir varmare och sötare – hur ska de klara sig?

Att visa på det fantastiska livet i havet är en viktig del av besöken på Tjärnö:

– Vi vill väcka känslan att "wow finns det så många arter i våra vatten" och ge insikt om att även i svenska hav finns det fantastiska miljöer att vara rädd om, säger Christin Appelqvist.

Bild
Elever i laboratoriemiljö
Hassen Abass, Hussein Abass och Viktor Larsson vill jämföra tiden det tar för blåmusslorna att filtrera (äta) en viss mängd växtplankton i normalt och försurat havsvatten. Christin Appelqvist från Tjärnölaboratoriet förklarar hur man lägger upp experiment.
Foto: Susanne Liljenström

Viktigt ge hopp om framtiden

Ocean Blues vill visa hur beroende vi är av havet och ingjuta hopp genom att visa vad som faktiskt görs. Som en förberedelse inför besöket på Tjärnö har eleverna haft besök av Grazzia Matamoros, utbildningsansvarig inom projektet. Hon berättade om hoten mot havsmiljön men också om möjliga lösningar, och om forskning som görs på Göteborgs universitet. Tillsammans diskuterade de vad samhället och ungdomarna själva kan göra.

– Under hösten har jag träffat många elever från gymnasieskolor i Göteborg, Falkenberg och Vänersborg. På föreläsningar slutar jag med budskapen att det finns hopp! Och att se att många elever redan är engagerade på olika sätt, det ger mig hopp, säger Grazzia Matamoros.

Text: Susanne Liljenström

 

Om projektet Ocean Blues

Ocean Blues är ett tvärvetenskapligt kommunikationsprojekt vid Göteborgs universitet som riktar sig till gymnasieklasser från alla nationella gymnasieprogram i Västsverige. Projektet erbjuder utbildningspaket inom fyra forskningsområden: Klimatförändringar, Plast i havet, Minskad biologisk mångfald och Kemiska föroreningar. En del av projektet är "Eco-actions", en digital plattform med tips på hur eleverna kan engagera sig och förvandla sin oro för havsmiljön till handling.