”En hållbar framtid kräver fler perspektiv än de vetenskapliga experternas”
Vad är egentligen miljörättvisa och hur ser en hållbar framtid ut? En ny avhandling i engelskspråkig litteratur visar på olika föreställningar om vem som kan skapa en hållbar och rättvis värld – och varför föreställningen om att vi enbart ska ”lyssna på vetenskapen” kan begränsa det arbetet.
I avhandlingen utforskar Rut Elliot Blomqvist såväl facklitteratur som skönlitteratur och andra typer av texter och hon presenterar två perspektiv som kastar nytt ljus över diskussionen om en rättvis och hållbar värld.
Två skilda synsätt
Enligt Blomqvist finns det två skilda synsätt på miljörättvisa och hållbarhet. Å ena sidan finns de författare som ser en framtid där företagsledare och industriella pionjärer från västvärlden är huvudaktörer i arbetet för en hållbar framtid. Andra betraktar i stället industrialism, kapitalism och västerländsk kolonialism som hinder för miljörättvisa.
– De fokuserar på helt andra huvudpersoner, som urfolk, migrantarbetare och andra mänskliga grupper som utnyttjas i ett kolonialt, kapitalistiskt system – och på hur dessa människor samverkar med andra arter i ekosystemet så att de som kan bygga en hållbar och rättvis värld framställs som ett socialt och ekologiskt kollektiv, säger Rut Elliot Blomqvist.
För att sammanfatta dessa skillnader lanserar avhandlingen begreppen ”hållbar kapitalistisk utveckling” och ”ekologisk dekolonisering” (eller avkolonisering).
Vill öppna för reflektion
Avhandlingen ger även nya insikter i miljödebatten. Genom att jämföra olika typer av texter, allt från en kursbok om hållbar utveckling av en nyklassisk ekonom till ett popmusikalbum av en urfolksaktivist, ger studien en djupare förståelse för hur vi tänker kring miljöpolitik.
– Förhoppningen är att detta ska kunna öppna för mer kritisk reflektion hos dem som jobbar med miljöpolitiska frågor, inte minst i miljörörelser.
Annan expertis exkluderas
En av de mest uppseendeväckande slutsatserna är hur vedertagna uppfattningar om att vi ska "lyssna på vetenskapen" kan begränsa vår syn på miljöfrågor genom att exkludera andra former av expertis och rationalitet.
Vanliga idéer om miljöpolitiskt kunskapsbyggande ter sig i avhandlingens ljus som förenklade och baserade på stereotypa västerländska föreställningar om trovärdighet och expertis.
– Studien visar att sådana uttalanden som att vi ska ”lyssna på vetenskapen” när det kommer till miljöfrågor tenderar att klumpa ihop miljö- och klimatforskning med industriteknologisk forskning samt med den dominanta formen av ekonomisk teori. En effekt av detta är att politiska beslut om vilka typer av samhällen vi ska bygga avpolitiseras och görs till frågor som bara en snäv grupp västländska experter kan säga något om, säger Rut Elliot Blomqvist.
Vill ge plats åt fler röster
Rut Elliot Blomqvist ser avhandlingen som en öppning för att bredda miljöpolitiska diskussioner.
– Vi måste ge plats åt fler röster än de dominanta västerländska när vi diskuterar miljörättvisa. Det finns andra perspektiv och andra experter, inklusive de människor som lever på mer hållbara sätt och försvarar sina livsstilar mot exploatering.
Avhandlingen Worldmakers and Worldwreckers in Decolonial and Developmentalist Imaginaries of Environmental Justice from Western Europe and North America in the 2010s (Världsbyggare och världsförstörare i dekoloniala och utvecklingsideologiska föreställningar om miljörättvisa från Västeuropa och Nordamerika under 2010-talet) försvarades vid en disputation den 15 september.
Länk till avhandlingen: https://hdl.handle.net/2077/76516
Kontakt:
Rut Elliot Blomqvist, e-post: rut.elliot.blomqvist@sprak.gu.se
