Erfarenheter från Balkan ska hjälpa Ukraina bevara kulturarvet
Efter Rysslands invasion i februari 2022 initierade EU hjälpinsatser till Ukraina i flera frågor. En av dem är återuppbyggnaden av landet efter kriget. Kulturvårdsforskaren Bo Lagerqvist från Göteborgs universitet representerar en möjlig strategi som redan har praktiserats på Balkan.
– De lokala människornas vilja och engagemang måste med, kulturarvet skapas underifrån – inte uppifrån med beslut och dekret, säger Bo Lagerqvist.
Daytonavtalet fick slut på kriget i Bosnien-Hercegovina 1995. Därefter påbörjades arbetet med att göra freden hållbar och se hur återuppbyggnaden av landet skulle ske.
– Även efter ett fredsavtal är påskrivet så kommer det att finnas kvar konflikter som behöver hanteras. Då är det viktigt att hitta gemensamma nämnare för invånarna i området, säger Bo Lagerqvist, forskare vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och aktiv i stiftelsen Kulturarv utan gränser som bildades efter Daytonavtalet.
Överbrygga konflikter
Stiftelsens syfte är att överbrygga existerande och potentiella konflikter i forna Jugoslavien och Albanien genom kulturarvsprojekt drivna av tre lokala kontor på Balkan. Detta arbetssätt kan nu komma att tillämpas även i Ukraina.
– Vi människor är kulturella varelser. Det är vår särprägel och föreställningar om vårt kulturarv som förklarar hur vi fungerar socialt. Men det är viktigt att inse att kulturarv inte kan vara entydigt och ha samma innebörd och värde för alla, då kan det lätt leda till konflikter. Vi värderar olika, vi tolkar olika, vi vill olika. Kulturarv utan gränser syftar därför till att få olika grupper att samarbeta i gemensamma kulturarvsprojekt där de olika tolkningarna och värderingarna blir synliga och blir en möjlighet för dialog och förståelse som kan bidra till varaktig fred, säger Lagerqvist.
Lokala myndigheter deltar
I den svenska stiftelsens styrelse ingår arkitekter, kulturvårdare och museirepresentanter. Tillsammans med de tre kontoren på Balkan bildar Kulturarv utan gränser ett nätverk som samarbetar i olika kulturarvsprojekt med lokala kulturvårdare, hantverkare, skolklasser och allmänhet. Även myndigheterna i de berörda länderna är med i projekten.
Stiftelsens verksamhet har rönt stort intresse och när EU startade en expertgrupp för skyddandet och återuppbyggnaden av kulturarvet i Ukraina tillfrågades Bo Lagerqvist att delta som representant för stiftelsen. Kulturarv utan gränser har redan upprättat kontakter med lokala myndigheter i Ukraina.
Viktigt involvera lokalbefolkningen
– Vi har i samverkan med Maidanmuseet i Kiev gemensamt skissat på att starta ett kontor där. Traditionellt har kulturarvsfrågor varit en expertdriven verksamhet, men den blir tämligen värdelös om inte den lokala befolkningen ges möjlighet att engagera sig. Det är viktigt att involvera de boendes önskan och behov, i synnerhet när helt förstörda miljöer ska återuppbyggas.
Kulturarvet används ibland som ett propagandavapen i krig. Det finns en kulturarvsretorik från Ryssland att de är Ukrainas moderland. Och det finns inget facit för vad som är ett korrekt kulturarv, det är en ständigt pågående process.
– Kulturarvsfrågan är svår i tider av kris, i krig håller man fast vid det som man har tagit för givet och som nu hotas i vardagsmiljön, säger Bo Lagerqvist.
Skapa mening och reflektion
Han tar den kraftigt sönderbombade staden Bachmut i östra Ukraina som ett exempel. När återbyggnaden ska påbörjas ställs Ukraina inför några viktiga val. Är det viktigast att lösa bostadsfrågan snabbt eller ska man hellre försöka återskapa området genom ett perspektiv på kulturarv som är dynamiskt för att ge en förankring på det som har hänt? Kulturarvets styrka är möjligheten att skapa mening och reflektion, säger Bo Lagerqvist som manar myndigheterna till att lyssna noga.
– Först bör myndigheterna ta reda på vilka har överlevt av de som bodde i Bachmut. Vill de flytta tillbaka, och vad vill de i så fall flytta tillbaka till? Hur kan man skapa minnesfunktioner över kriget? Det som har hänt blir också en del av kulturarvet. Och då är det bra att fråga lokalbefolkningen hur de vill minnas och inte minnas kriget, säger han.
Demokratiseringsprocess
Kulturarv utan gränser ser varje kulturarvsprojekt i en tidigare konflikthärd som en potentiell demokratiseringsprocess med många möjligheter att överbrygga konflikter och främja tillit mellan forna fiender. Stiftelsen startar processen, men målet är sedan att de lokala parterna avslutar själva.
– Det går fort att riva ner historien, men att bygga tillit, demokrati och en framtid är oftast en mödosam process, säger Bo Lagerqvist.
Länk till Kulturarv utan gränsers websida: http://chwb.org/sv/home/
Kontakt: Bo Lagerqvist, forskare vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, telefon: 0733-46 70 85,
e-post: bosse.lagerqvist@conservation.gu.se
EU har tidigare inte lagt sig i länders kultur och kulturarv, men som ett stöd för EU-kommissionens växande intresse för kulturens och kulturarvens roll i samhället, har en expertgrupp för kulturarv bildats. Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 bildade EU en undergrupp till kulturarvsgruppen, specifikt fokuserad på två uppgifter:
- Hur kan vi följa med vad som händer nu? Har kan vi dokumentera? Föremål kommer föras bort och stjälas.
- Strategier för återuppbyggnaden av Ukraina. Här bidrar Bo Lagerqvist med sin kompetens.
”Vi i kulturarvsgruppen ska se till att EU-kommissionen har rätt kunskap om kulturarvet för att kunna fatta rätt beslut. Vi kan även ge råd och rekommendationer till Ukrainas regering.” säger Bo Lagerqvist.