De grekiska öarna Lesbos, Chios, Samos, Kos och Leros mottog 80 procent av alla flyktingankomster till EU mellan åren 2015 och 2016. Europeiska kommissionen har därför valt ut dessa öar för etablering av så kallade hotspots. I praktiken innebär det att de fem öarna mottar alla flyktingar som anländer sjövägen till EU från Turkiet. Detta har medfört stora förändringar i styrningen av asylsystemet.
I sin avhandling Governing the European Asylum System at the Greek Border Islands analyserar Alexandra Bousiou det europeiska asylsystemet ur ett flernivåstyrnings-perspektiv, med fokus på möjligheterna till samarbete mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället.
- I min analys delar jag upp asylpolitiken i tre delområden: rätten att söka asyl, humanitära mottagningsförhållanden och gränskontroller. Detta gjorde det möjligt för mig att demonstrera hur asylprocesserna undergrävdes allvarligt, och mottagningsförhållandena motsvarade en humanitär kris, medan gränskontrollerna ökade, säger Alexandra Bousiou.
Konkurrerande mål leder till större lidande
Hon menar att de politiska delområdena har konkurrerande målsättningar. Målsättningen att säkerställa rätten att söka asyl kan inte utövas i enlighet med den utökade lagstiftningen och nu gällande praxis för gränskontroller. Dessutom hindrar innestängandet av asylsökande alla möjligheter till humana levnadsförhållanden i lägren.
Enligt avhandlingen prioriteras delområdet gränskontroller i jämförelse med humanitära mottagningsförhållanden och rätten att söka asyl. Sedan år 2016, och efter överenskommelsen mellan EU och Turkiet, har många röster på EU- och nationell nivå framställt minskningen av antalet anlända flyktingar till öarna som en framgång (Europeiska kommissionen 2018). Alexandra Bousiou menar dock att det minskade antalet anlända flyktingar kan tolkas på olika sätt.
- Min analys av asylhanteringen på öarna indikerar att asylprocesserna allvarligt har undergrävts, och det visar vilken komplexitet som omgärdar varje uttalande om att överenskommelsen mellan EU och Turkiet är en framgång, säger Alexandra Bousiou.
Stora lokala skillnader mellan de fem öarna
Avhandlingen visar också på stora lokala skillnader i asylpolitiken trots de många gemensamma regelverk och processer som finns inom EU. Inblandningen av många aktörer från EU, den nationella regeringen och de lokala myndigheterna samt från det civila samhället i kombination med en komplicerad uppsättning lagar och metoder skapar stora utmaningar.
- Även om det har hävdats att migrationspolitiken inom flernivåsystem är inriktad på att lösa problem, visar min forskning att även aktörer från liknande lokala sammanhang i motsvarande hierarkiska positioner, till exempel borgmästarna på de fem öarna, kan ha olika tolkningar av hur man löser problem, säger Alexandra Bousiou.
Genom att inkludera begreppet periferialisering - en dynamisk process som innebär socio-spatial degradering av ett område - vill Alexandra Bousiou också visa hur EU:s asylregim inte bara syftar till att vara en effektiv förvaltning enligt Europeiska kommission, utan också är till för att skydda EU:s norra medlemsstater mot en ökande ström av asylsökande.
