Evidensprojekt inom socialomsorgen får forskningsanslag
Ett nytt forskningsprojekt om evidensbasering inom social omsorg får drygt 4,1 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.
– Nu kan vi bidra till kunskapsutveckling och förbättrade arbetssätt inom ett jätteviktigt område, säger Morten Sager, forskare i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.
Ingemar Bohlin och Morten Sager är två av forskarna i evidensprojektet.
Forskargruppen med bas i Göteborg och Linköping får anslag för projektet Utformning av kunskapsunderlag inom social omsorg i spänningsfältet mellan kunskapsstyrning, brukarinflytande och professionstillit.
– Det handlar om vad strävan efter mer kunskap och bättre kvalitet kan betyda inom social omsorg. Tidigare har många i den verksamheten varit rätt skeptiska till nyttan med evidensbasering. En anledning till det har varit en top-down-struktur i satsningar där staten mer eller mindre medvetet har skapat en motsättning mellan evidens och lokala praktiker och professionellas erfarenhet, säger Morten Sager som är projektledare.
Ta fram vägledande modeller
Evidensbasering som begrepp har sitt ursprung inom hälso- och sjukvården och har ofta präglats av tydligare, mer lättmätta insatser än många av de insatser som används inom socialt arbete. Projektet ska bemöta frågor som exempelvis handlar om vilken roll professionell erfarenhet och expertis ska ha, och vilken betydelse brukares eller klienters intressen ska ges i evidensbaserade underlag.
– Det är lätt hänt att rekommendationer och verksamhetsutvärderingar mer eller mindre medvetet gynnar forskningskunskap på bekostnad av annan kunskap. I detta projekt ska vi arbeta fram modeller där olika kunskapstyper kan integreras i ett samlat kunskapsunderlag, säger Morten Sager.
Dessa modeller ska kunna vägleda anställda inom socialomsorgen när de ska välja insatser eller förhållningssätt och utforma sin verksamhet.
– Samtidigt finns det behov av kortare underlag, så kallade rapid reviews eller rapid recommendations, då många kunskapsunderlag är för omfattande och svårgenomträngliga. Kortare underlag motsvarar dock inte de krav på stringens och generaliserbarhet som ställs på en fullödig systematisk översikt. Paradoxalt nog kan de just därför bli mer relevanta genom att snabbare ge svar och hamna närmare verksamheten i sitt fokus, säger Morten Sager.
Prövas inom socialomsorgen
I projektet kommer olika format av kunskapsunderlag prövas i två omsorgsverksamheter på Bräcke Diakoni i Göteborg.
Forskarteamet finns på Göteborgs universitet, Linköpings universitet och vid stiftelsen Bräcke Diakoni och består av forskarna Morten Sager och Ingemar Bohlin vid Göteborgs universitet och Teun Zuiderent-Jerak vid Linköpings universitet samt Bräcke Diakonis kvalitetschef Thomas Schneider. Dessutom kommer en doktorand att anställas.
– För personer inom socialtjänstens många verksamheter är det otroligt betydelsefullt att veta hur kvaliteten i olika arbetssätt och insatser kan förbättras. Med vårt forskningsprojekt hoppas vi kunna bidra till att det arbete som görs blir så bra som möjligt, säger Morten Sager.
Kontakt för mer information
Morten Sager, forskare och universitetslektor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet
Tel: 0708-775 979, morten.sager@gu.se
För pressbilder kontakta monica.havstrom@gu.se