Färsk historisk avhandling får vetenskapspris
En historisk avhandling om Abraham Brahe och den svenska eliten uppmärksammas nu med Per Nyströms vetenskapspris.
– Det var min ambition att utforska en mindre kartlagd tid utifrån nya perspektiv, och priset är en bekräftelse på att jag lyckats, säger Johanna Thorelli, nybliven doktor i historia vid Göteborgs universitet.
Det är Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg, The Royal Society of Arts and Science in Gothenburg, som uppmärksammar den historiska forskningen vid Humanistiska fakulteten. Nyligen la Johanna Thorelli fram sin avhandling De tjänstvilliga vännernas samhälle. Abraham Brahe och den svenska eliten 1590-1630.
– Min avhandling handlar om de personliga relationer, med tjänster och gentjänster, som var avgörande för all samhällsorganisation runt sekelskiftet 1600, säger Johanna Thorelli.
Avhandlingen fokuserar på en enskild riksaktiv adelsman, greven Abraham Brahe.
– Syftet var att genom en närstudie av en individs aktiviteter visa på större historiska förhållanden under perioden närmast före den egentliga stormaktstiden.
En värld som skilde sig från vår
Hur kom det sig att du valde detta ämne?
– Jag är intresserad av människorna i historien. Kung och högadel skildras ofta genom sina politiska åsikter och beslut, men de levde i en värld av praktiska bestyr ganska skild från vår, säger Johanna Thorelli.
Att hennes avhandlingen nu får ett vetenskapspris känns extra bra.
– Det var en glad överaskning. Min ambition var att utforska en mindre kartlagd tid utifrån nya perspektiv, och priset är en bekräftelse på att jag lyckats.
”Johanna Thorelli navigerar skickligt i ett svårforcerat och fragmentariskt källmaterial och framställer en berättelse om en tid, en samhällsorganisation, en adelsklass och de kulturella normer som knöt dem samman. Studien är en mäktig prestation av en forskare som haft modet att gå en egen väg i det förflutnas kvarlevor.” skriver organisationen i sin motivering till att ge henne Per Nyströms vetenskapspris.
Fler pris till historiker vid universitetet
Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg, uppmärksammar också en av universitets historiker, Sari Nauman, som tilldelas Birger Karlssons Vetenskapspris 2023.
Sari Nauman är historiker och biträdande lektor vid Institutionen för historiska studier. Hennes forskning utgår från politisk kultur under tidigmodern tid och hon studerar hur dåtidens människor hanterade ovisshet och osäkerhet i enskilda situationer, bland annat vid flyktingmottagande.
En historisk forskning som hon tycker är högst relevant i dag, när flera krig pågår, även i vår direkta närhet som kriget i Ukraina.
– Genom att bredda den historiska kunskapen om människor på flykt vill jag möjliggöra jämförelser med dagens utmaningar – de historiska fallen kan hjälpa oss att bättre förstå de bakomliggande antagandena i dagens diskussioner kring mottagande och beskydd, säger hon.
Forskar om mottagande av flyktingar
Sari Nauman har två olika forskningsprojekt som båda handlar om flyktingmottagande. Medan det ena projektet undersöker finska och baltiska flyktingar inom det svenska riket på 1700-talet, placerar det andra projektet den fallstudien i en större, global kontext och undersöker internflyktingars roll i flyktinghistorien.
– Att få Birger Karlssons Vetenskapspris är verkligen hedrande, och det signalerar betydelsen av historisk forskning för att greppa samtidens problem, säger Sari Nauman.
”Birger Karlssons Vetenskapspris 2023 tilldelas docent Sari Nauman, för hennes forskning med inriktning mot tidigmodern politisk kultur. Ur ett historiskt och statsvetenskapligt perspektiv undersöker hon hur myndigheter, lokalsamhällen och nationalstater hanterar förekomsten av europeiska internflyktingar.
Hennes forskning som rönt internationell uppmärksamhet visar hur den tidigmoderna historien ger oss möjlighet att bättre förstå och ifrågasätta vår samtid.”
Text: Cecilia Sjöberg
