Fem frågor till Louise Newman – ny föreståndare för R/V Skagerak
Louise Newman flyttar i oktober med sin familj från Tasmanien till Sverige för att bli ny föreståndare för R/V Skagerak.
– Skagerak är ett så fantastiskt forskningsfartyg. Mitt mål är att hon ska användas med full kapacitet av forskare och lärare, både nationellt och internationellt, säger Louise Newman.
Varför sökte du jobbet som stationschef på R/V Skagerak?
– Jag har alltid älskat att arbeta med forskare och lärare. Det engagemang de har i sitt arbete är så inspirerande, och jag vill arbeta med uppdrag där jag kan stötta dem och se till att den kunskap de producerar tillämpas och får betydelse. Samtidigt har jag också varit intresserad av att söka mig vidare inom logistik och infrastruktur, men många av de tjänsterna har inte den direkta kopplingen och kontakten med forskare som jag gillar.
Tjänsten som stationsföreståndare för Skagerak har en perfekt blandning av logistik, planering och infrastrukturhantering, och direktkontakt och stöd från forskare, säger Louise Newman.
Vilka är dina förhoppningar för R/V Skagerak?
– Skagerak är ett så fantastiskt fartyg och mitt mål är att se till att hon används med full kapacitet av forskare och lärare, både nationellt och internationellt.
Som ett led i detta vill jag skapa tydliga och effektiva rutiner för bokning och schemaläggning; säkerställa att Skagerak är försedd med toppmodern, välskött utrustning; och att forskningen som utförs på Skagerak får internationell genomslagskraft genom att vi delar data och kunskap till europeiska och globala forsknings- och observationsprogram.
Det är också viktigt för mig att expeditioner och aktiviteter sker med ett inkluderande tillvägagångssätt som stöder mångfald och jämlikhet, säger Louise Newman.
Vad gör dig till rätt person för den här tjänsten?
– Jag har en bakgrund inom marina vetenskaper och har deltagit i flera expeditioner i Södra ishavet där jag arbetade med antarktiska krill- och havsisplanktonsamhällen. När jag skulle doktorera, så flyttade jag fokus till antarktisk marin- och sötvattenspaleoekologi, där jag med hjälp av mikrofossil i sedimentarkiv rekonstruerade miljö- och ekosystemförändringar.
Efter min doktorsexamen började jag arbeta som koordinator i internationella forskningssamarbeten. Först som Science Officer på PAGES (Past Global Changes) International Project Office i Bern, Schweiz, och senare som Executive Officer för Southern Ocean Observing System (SOOS) International Project Office i Hobart, Australien.
Dessa två tjänster var fantastiska för att de breddade min kompetens. Jag fick göra allt från webbdesign och producering av innehåll till att skriva strategiska vetenskapligt granskade publikationer. Jag organiserade och drev vetenskapliga workshops, representerade Southern Ocean-gemenskapen vid Antarctic Treaty Consultative Meetings, och jag balanserade budgetar och bildade internationella sponsringspartnerskap.
Jag har därmed fått betydande kunskaper inom många aspekter av den vetenskapliga värdekedjan, och jag tror att min erfarenhet kommer att bidra till att ge ett övergripande och strategiskt förhållningssätt i förvaltningen av Skagerak.
Du kommer senast från SOOS i Tasmanien. Varför ville du flytta till andra sidan av jordklotet?
– Det var två viktiga faktorer som gjorde att jag ville flytta till Sverige. För det första är jobbet precis det jag har letat efter. Jag älskar att jag får jobba med och stötta forskare, och jag älskar att jag kommer att få förestå ett så fantastiskt fartyg som Skagerak – jag tycker att det ska bli spännande att få henne att gå för full maskin!
För det andra bodde min man och jag tidigare i Schweiz och vi älskade det. Vi har velat flytta tillbaka till Europa med våra barn i flera år. Vi är mycket glada över att få dela en sådan fantastisk upplevelse med dem: att resa och visa dem alla fantastiska länder och kulturer i närheten ... men först, Sverige!
Vad är det första du ska göra som ny stationschef?
– Lära mig! Jag har mycket att lära om fartyget och institutionen och hur allt fungerar. Jag vill få en god förståelse om fartygsanvändarna, och om vilka processer, plattformar och funktioner som behövs för att stödja dem vid användningen av Skagerak. Därefter vill jag se hur vi kan göra för att implementera dessa på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, säger Louise Newman.
Ett nytt modernt fartyg för utbildning och forskning. R/V Skagerak är 49 meter långt, 11 meter brett och med ett deplacement på 1000 ton. R/V Skagerak har en besättning på 5 personer och rymmer 16 forskare och studerande. Hemmahamn är Nya Varvet, Göteborg.
Läs mer om prestanda, utrustning och laboratorier ombord R/V Skagerak.
