Fem frågor till Niclas Hval, programansvarig för litterär översättning
Just nu har Konstnärligt magisterprogram i litterär översättning öppet för ansökan - något som bara sker vart annat år. Programmet har rekryterat två nya lärare och bytt till en helt ny språkinriktning. Vi ställde fem frågor till programansvarig för utbildningen; Niclas Hval.
Vad är unikt med utbildningen Konstnärligt Magisterprogram i litterär översättning?
– Det finns andra kortare översättningsutbildningar och flera universitet har översättningskurser, men det finns få längre utbildningar i litterär översättning - och ingen annan på konstnärlig grund, där är vi unika! Programmet ges på halvfart, delvis på distans där vi träffas fyra helger per termin. Detta upplägg är gjort för att studenterna ska kunna ha ett halvtidsarbete eller frilansa som översättare vid sidan av studierna. Att ansökningen bara öppnar vartannat år är ett medvetet val. Utbildningen är så specialiserad att det troligtvis inte skulle finnas underlag för att ha två kullar parallellt och vi vill minska risken för att arbetsmarknaden mättas.
Vem är den typiska studenten som ansöker till programmet?
– Någon som har hållit på med översättning ett tag, det kan vara facköversättare som vill ge sig på litteratur i stället, eller påbörjat en litterär bana men inte riktigt fått in en fot på förlagen, eller hamnat i en genre som de vill bryta sig ur. Men det händer även att vi får in arbetsprover från personer som nästan inte har någon erfarenhet alls, men däremot en uppenbar fallenhet för yrket - vilket alltid är roligt.
I år är det den andra språkinriktningen (förutom engelska) ukrainska och belarusisk, varför då?
– Vi har sedan programmet startade 2014 vänt oss mot den litterära offentligheten i Sverige och tittat på vad som behövs. Den innevarande kullen, där den ena språkgruppen sysslar med samiska språk, kom till eftersom en stagnerad samisk litteratursfär plötsligt har exploderat och det just nu finns ett skriande behov av litterära översättare inom samiska. Nu riktar vi istället blicken mot en kultursfär som är i stort behov av att uppmärksammas och stödjas av uppenbara skäl. Ett mindre uppenbart skäl är kanske att det på grund av den rådande politiska situationen plötsligt finns ett tillräckligt stort studentunderlag för att starta en såpass specialiserad utbildning.
Dmitri Plax och Anna-Stina Johnson är nya lärare på programmet, vill du berätta något om dessa rekryteringar?
– Dmitri Plax har, vågar jag nog påstå, en fullständigt unik kompetens som belarusisk modersmålstalare med djupa kunskaper i ukrainska. Därtill är han en framstående aktör på det litterära fältet i Sverige. Vi är därför mycket tacksamma för att Dramaten lånar ut honom till oss. Anna-Stina Johnson är en blivande stjärna på översättarhimlen som redan under sin tid som student på programmet utmärkte sig med både stilistisk och pedagogisk briljans. De båda kommer att bidra med mycket till programmet och till ämnet Litterär gestaltning.
Hur ser du själv på framtiden för yrket översättare?
– Om inte AI förintar oss så kommer det finnas ett behov av kännande människor som kommunicerar med kännande människor. Avancerad litteratur jobbar nästan alltid med ett språk som gör det som inte är det förväntade, medan AI, än så länge, ALLTID utgår från det förväntade eller mest sannolika. Men givet finns det en del farhågor kopplade till AI, enklare formelartad litteratur (som gör just det förväntade) översätts redan av generativ AI för att därefter genomgå en ”kvalitetskontroll” eller av en mänsklig redaktör. Det innebär att en del brödjobb försvinner för personer som befinner sig i början av sin karriär, brödjobb som kan vara bra som övning inför kommande, mer krävande översättningar. Men på den positiva sidan kan jag även se en annan tydlig utveckling sedan jag började som översättare för tjugo år sedan: Översättaren är lite mer synlig och har fått något högre status. Jag hoppas på fler översättarintervjuer, fler översättarnamn på bokomslag, fler översättare som startar förlag och skriver artiklar och böcker om litterär översättning. Och med högre status hoppas jag även på bättre ekonomiska villkor.
Ansökan till Konstnärligt magisterprogram i litterär översättning är öppet 15 september – 16 oktober
Niclas Hval har undervisat på HDK-Valand sedan 2014, redan nästkommande år fick han rollen som kursansvarig och därefter programansvarig 2018 för Konstnärligt magisterprogram i litterär översättning. Vid sidan av programansvarig och lärare arbetar Niclas fackligt inom Sveriges författarförbund sedan flera år tillbaka, men mest sysslar han med litterär översättning. Det har blivit dryga 50-talet titlar genom åren, och några av favoriterna är Kazuo Ishiguro, Rachel Cusk, Jennifer Clement och Cormac McCarthy.
