Tanken med hans postdok-projekt är att djupdyka i begreppet meritokrati för att studera de praktiska problem som förtjänstteorin dras med och som har förbisetts av såväl kritiker som förespråkare av meritokrati.
Är meritokrati helt enkelt ett ideal som marknadsliberaler använder sig av för att rättfärdiga elitism och extrem rikedom? Eller ligger det något i, som meritokrater hävdar, att i ett meritokratiskt samhälle får alla precis vad de förtjänar och behandlas med likvärdig respekt och värdighet?
Hur mäta förtjänst?
– En central del av mitt projekt blir att utreda hur vi ska gå till väga för att mäta förtjänst – dels med avseende på vad någon kan sägas förtjäna i en objektiv mening, dels i en komparativ mening med avseende på vad någon kan sägas förtjäna baserat på hur deras prestation relaterar till andras. Ett annat problem att ta itu med gäller huruvida förtjänst är kompatibelt med det faktum att många av våra färdigheter och talanger är medfödda och till stora delar baserade på tur, säger Alexander Andersson.
Ytterligare frågor som han ska studera är vad som gör en belöning proportionerlig, vilket är ett grundläggande krav för en förtjänstbaserad fördelning. Hur mycket är en arbetsdag värd i termer av lön? Och varför är just lön en lämplig form av belöning för ett väl utfört jobb?
Tydligare bild
– I mångt och mycket bygger det vidare på de problem som jag belyste i min avhandling. Förhoppningen nu är att kunna presentera lösningar och inte, som så ofta händer i filosofiska arbeten, presentera en uppsjö med nya problem och frågor. Men det kanske är att hoppas på för mycket.
Vad kan det användas till?
– Det meritokratiska idealet är omdebatterat i den akademiska diskussionen, inom politiken så väl som på arbetsplatser och i fikarum. Det filosofiska arbetet handlar främst om att klargöra och avtäcka potentialen i en meritokratisk fördelning. Tanken är således att vi ska få en tydligare bild av hur ett meritokratiskt samhälle skulle te sig, vad som krävs för att det skulle vara möjligt att implementera och huruvida det ens är önskvärt att eftersträva en sådan struktur. Kort och gott är jag intresserad av att ta reda på ifall det är läge att ge upp det meritokratiska idealet eller ifall det är dags att gå all-in, så att säga.
Alexander Andersson ser fram emot att kunna fortsätta inom akademien.
– Att jag får denna chans att jobba vidare ser jag som ett tecken på att det finns ett generellt intresse av att förstå, tydliggöra och analysera detta något mystiska ideal som många pratar om.
Bidraget från Vetenskapsrådet är på 3,4 miljoner för tre års arbete. I vårens utlysning av bidrag till internationell postdok inom humaniora och samhällsvetenskap beviljade Vetenskapsrådet 11 av 55 inkomna ansökningar.
Text: Monica Havström
Titeln på Alexander Anderssons doktorsavhandling är Giving Executives Their Due: Just Pay, Desert, and Equality.
Länk till sammanfattning
