Fimpar och förpackningar är vanligaste skräpet
När forskarna tog hjälp av allmänheten kunde de kartlägga plastskräpet över en mycket större yta än annars. Nu är Plastexperimentet avslutat och resultatet från medborgarforskningen visar att fimpar, förpackningar och plastpåsar är de vanligaste identifierade plastskräpen.
För att kartlägga hur plast hamnar i naturen i Sverige startade Plastexperimentet 2022, ett medborgarforskningsprojekt där allmänheten och skolklasser plockar, kartlägger och väger plastskräp. Förutom att bidra till datainsamling får de en chans att få en inblick i hur forskning går till.
Stor mängd data
– Fördelen med medborgarforskning är mängden data som samlas in över en i forskningssammanhang kort tid och engagemanget som väcks hos deltagarna. Forskningsmetoden behöver utvecklas för att inte bli för koncentrerad till stadsmiljöer dit det är lätt för deltagarna att ta sig, säger Bethanie Carney Almroth, professor på Göteborgs universitet och ansvarig forskare.
I Plastexperimentet har deltagare från hela landet plockat, sorterat och rapporterat in plastskräp från olika typer av naturområden. Forskningsresultatet har gett en bild av hur plastnedskräpningen ser ut i de olika miljötyperna. Totalt har 339 platser undersökts och 60 000 plastobjekt identifierats på en area av 830 000 kvadratmeter, en yta lika stor som cirka 115 fotbollsplaner.
Resultatet från Plastexperimentet visar att cigarettfimpar är det vanligaste skräpet och utgör 21 procent av allt skräp. Mjuka plastförpackningar kommer på andra plats med 16 procent och därefter hårda förpackningar med 10 procent.
– Att fimpar och förpackningar ligger i topp är tyvärr inte ovanligt. Men att vi ser så många plastpåsar i naturen, trots de senaste årens insatser för att minska både förbrukning och nedskräpning av dem, är oroande, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent.
Undersökte motiv till nedskräpning
En följeforskning om ungas attityder och motiv till nedskräpning gjordes också. Totalt 174 barn och ungdomar deltog och resultaten visar att viljan att minska uppkomst och nedskräpning av plast är kopplat till två saker: Känslan att man inte bör skräpa ned och åsikten att det är viktigt att inte skräpa ned.
– Resultaten ger en indikation som uppmanar till vidare undersökningar kring intresseskapande undervisning och hur förpliktelser kan stärkas för att minska nedskräpning. Det ser ut som att viljan att minska nedskräpning är starkare kopplat till attityder än till kunskap. Både oro och hopp verkar vara starkt kopplad till viljan att minska nedskräpning av plast, säger Magnus Bergquist, docent i psykologi vid Göteborgs universitet.
Fler resultat, tabeller och analyser finns i Plastexperimentets slutrapport: https://forskarfredag.se/massexperiment/plastexperimentet/resultat/
I Plastexperimentet har privatpersoner, föreningar och skolelever varit delaktiga i ett rikstäckande forskningsprojekt, och bidragit till att kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika naturtyper.
Plastexperimentet är ett samarbete mellan Håll Sverige Rent, föreningen Vetenskap & Allmänhet och Göteborgs universitet. Projektet genomförs med stöd från forskningsrådet Formas och EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa via ForskarFredag.
Vetenskapligt ansvariga för Plastexperimentet är professor Bethanie Carney Almroth, forskare i ekotoxikologi och zoofysiologi, forskningsassistent Emil Larsson och forskaren Magnus Bergquist vid Psykologiska institutionen, samtliga vid Göteborgs universitet.