Flera nya forskarskolor beviljas bidrag
Forskare vid institutionen för kulturvetenskaper har beviljats drygt 21 miljoner kronor i bidrag för en forskarskola som ska analysera populistiska rörelser som hotar demokratiutveckling. Dessutom är flera forskare vid Humanisten medsökande till andra forskarskolor som beviljats bidrag av Vetenskapsrådet. Det kommer att innebära doktorandanställningar i flera ämnen på fakulteten.
Forskarskolan Demokratins framtid: Kulturella analyser av illiberal populism i krisernas tid (Fudem) har beviljats drygt 21 miljoner kronor av Vetenskapsrådet i utlysningen Forskarskolor inom humaniora
och samhällsvetenskap. Genusvetarna Olga Sasunkevich, universitetslektor, och Lena Martinsson, professor, har initierat och drivit arbetet med ansökningen, med starkt stöd från andra medsökande på institutionen som Åsa Andersson, Mathias Eriksson, Tobias Pontara och Catharina Thörn.
– Denna finansiering betyder så mycket för vår institution, vi hoppas att den ska vara stimulerande för vår forskningsmiljö och forskarutbildning och att många nya projekt och idéer kommer att växa fram, säger Olga Sasunkevich, som blir vetenskaplig koordinator för forskarskolan.
– Med Fudem vill vi skapa en forskarskola och forskargemenskap som utifrån kulturvetenskapliga perspektiv utvecklar metoder och teorier för att kunna analysera den populistiska rörelse som hotar demokratiutveckling i Sverige och runt om i världen, säger Lena Martinsson, professor i genusvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper.
Denna illiberala rörelse formas av en uppsättning av motsägelsefulla föreställningar, normer och diskurser, menar hon.
– Den återkommande berättelsen om hur ett tänkt politiskt etablissemang styr över vanligt folk upprepas av olika men överlappande rörelser som förnekar klimatkrisen, är emot jämställdhet, hbtq-rättigheter, vaccin och inte minst invandring. Trots att dessa rörelser bygger kollektiva identiteter genom musik, symboler, kläder och kroppsuttryck så är forskningen om dem främst statsvetenskaplig och sociologisk. Behovet av tvärvetenskapliga humanistiska och hermeneutiska studier är betydande.
Sex universitet
Visionen om forskarskolan har växt fram i redan etablerade tvärvetenskapliga forskningsmiljöer och genom samarbeten mellan institutioner och centra knutna till humaniora på sex olika universitet: förutom Göteborgs universitet som är huvudsökande är universiteten i Lund, Linköping, Växjö/Linnéuniversitet, Södertörn och Uppsala också med.
Tio doktorander planeras ingå i forskarskolan och de kommer att vara anställda i ämnena etnologi, kulturstudier, genusvetenskap och musikvetenskap.
– Genom att erbjuda gemensamma kurser, samarbetsworkshops, seminarieserier och andra akademiska aktiviteter kommer vi att utbilda en ny generation forskare inom humaniora. Dessa forskare kommer att ha tvärvetenskapliga kompetenser, perspektiv och vana som gör det möjligt för dem att möta och beforska samhällskriser generellt och hotet mot den liberala demokratin i synnerhet, säger Olga Sasunkevich och Lena Martinsson.
Islamologi och antisemitism
Utöver den forskarskola som Lena Martinsson är huvudsökande för finns det flera medsökande på Humanistiska fakulteten till andra forskarskolor. Det innebär exempelvis att Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion kommer att få två doktorander i religionsvetenskap med inriktning mot islamologi (där Jonas Svensson på Linnéuniversitetet är huvudsökande).
– Jag har också fått pengar från VR via en nätverksansökan om antisemitism, men jag har ännu inte alla detaljer om denna, säger Göran Larsson, professor i religionsvetenskap och medsökande till forskarskolan i islamologi.
Politisk idéhistoria
Troligtvis blir det två doktorander till på Institutionen, i idéhistoria, inom en forskarskola som ska fokusera på ett historiskt perspektiv på samtida politisk-ideologiska frågeställningar rörande ekologi och klimat, populism och nyliberalism, demokrati, marknadstänkande och auktoritarianism med mera.
– Studiet av politiska idéer har alltid varit en central del av det svenska idéhistorieämnet, men har aldrig utvecklats till ett mer formaliserat fält som till exempel teknik- och vetenskapshistoria eller medicinhistoria. Sedan några år tillbaka är vi några inom fältet som arbetat med att försöka åtgärda detta och utveckla ämnet, bland annat genom formerandet av ett svenskt nätverk för politisk idéhistoria, säger Hjalmar Falk, forskare i idé- och lärdomshistoria och medsökande till den forskarskolan.
Initiativtagare till forskarskolan i politisk idéhistoria har varit Jenny Andersson, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, och förutom Uppsala och Göteborg så deltar även Stockholms universitet och Södertörns högskola.
– Vi hoppas för Göteborgs del att kunna anta två doktorander inom forskarskolan, men eftersom beskedet just kommit krävs det först lite arbete med konkret planering och budget. Hur som helst är det här glädjande nyheter och ännu ett styrkebesked från idéhistorieämnet, som helt klart lever och har hälsan – och förhoppningsvis har mycket att bidra med när det gäller samtidens ödesfrågor, säger Hjalmar Falk och syftar på att flera av idéhistorikerna vid Göteborgs universitets har fått stora bidrag till forskningsprojekt den senaste tiden.
Digital humaniora
Centrum för digital humaniora (CDH) har tillsammans med tre andra lärosäten beviljats 7,8 miljoner kronor för att samordna en forskarskola i digital humaniora för doktorander. Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Linnéuniversitetet kommer att erbjuda ett gemensamt kursutbud med individuella kurser, gemensamma seminarier, sommarskola och praktiknära och problemorienterade workshops i samarbete med kulturarvsinstitutioner.
– Forskarskolan i digital humaniora och samordningen mellan de fyra lärosätena innebär en kunskapsresurs för Sveriges doktorander både vad gäller att forska med digitala metoder och kritiskt granska digitaliseringens konsekvenser, säger Jonathan Westin som är forskningskoordinator vid CDH.
Det är Uppsala universitet som förvaltar medlen, men i övrigt är alla likvärdiga medlemmar och värdskapet cirkulerar mellan de olika lärosätena. Eftersom digital humaniora inte är etablerat som forskningsämne kan medlen inte användas för att utlysa doktorandplatser, utan ett program skapas som doktorander antagna i andra ämnen kan söka. Förhoppningen är att kunna ta emot tio doktorander hösten 2023.
– Forskarskolan stärker digital humaniora som fält i Sverige, och CDH ser fram emot att tillsammans med de andra DH-centren definiera och utveckla vad fältet kan bidra med för en bredare grupp forskare, säger Jonathan Westin.
Normer och normativitet
Forskarskolan ”Normer och normativitet” blir ett samarbete mellan forskningsmiljöerna i praktisk filosofi vid Göteborgs, Stockholms och Uppsala universitet. Krister Bykvist, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, är huvudsökande.
Forskarskolan får drygt 17 miljoner kronor och tanken är att varje institution ska anställa tre doktorander var.
– Vårt mål är att skapa en gemensam forskarskolemiljö kring filosofiska studier om normer och normativitet. Här kommer det att finnas utrymme för avhandlingsprojekt som behandlar allt från grundläggande frågor kring hur normativitet ska förstås, till frågor om hur sociala normer kan spela roll för lösningen på viktiga kollektiva beslutsproblem i samhället, säger Ragnar Francén, docent i praktisk filosofi vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
Samordnare för fakultetens alla ansökningar har varit Stina Ericsson vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi. Hon är väldigt glad för det fantastiska utfallet för Humanistiska fakulteten, även om inte alla ansökningar beviljades bidrag.
– Det var flera starka ansökningar där Humfak var inblandade som dessvärre inte fick medel men jag hoppas att VR kommer att upprepa denna utlysning så att dessa ansökningar och andra kan få en chans nästa gång, säger Stina Ericsson.
Text: Johanna Hillgren, Hanna Erlingsson, Katarina Wignell och Monica Havström