"Fokus på Charles III som en enande kraft"
På lördag den 6 maj kröns Storbritanniens kung Charles III i Westminster Abbey, London. Vi ställer några frågor till Jens Norrby, doktorand i idéhistoria vid Göteborgs universitet, som forskar om det sena brittiska imperiet, självförståelsen i Storbritannien och deras roll i världen.
Vad har Storbritannien för relation till sin monarki, historiskt och idag?
– Det brittiska kungahusets roll förändrades mycket under 1900-talet, då man tappade sin politiska makt och behövde förlita sig på brett folkligt stöd för att få finnas kvar. I och med att monarkin har blivit en ceremoniell institution har också kröningen fått en central roll i att sätta tonen för den kommande regeringstiden. Monarkin bidrar också till att Storbritannien som land har mycket tradition och etablerar en slags mogenhet i globala sammanhang.
– Storbritannien har behållit ett kungahus som är ganska ”högljutt” och mer framstående i förhållande till exempelvis vår svenska kungafamilj. Vår kung, Karl XVI, valde att inte krönas och bär därför inte krona, det skulle det inte vara tal om för Charles III:s del. Fascinationen för den brittiska kungafamiljen och dess medlemmar är också stor och har spridit sig internationellt. De har lyckats slå mynt av familjedramat och det tydligaste exemplet på det är serien The Crown.
Hur kommer Charles III kröning att skilja sig från tidigare kröningar?
– Från 1900-talet har kröningarna varit mer demokratiska vilket inneburit att man behövt fundera mer på vad kungahuset ska symbolisera. De har försökt att koncentrera vad som är brittiskt med fokus på tradition och till viss del det religiösa, där kungahuset varit ledande. De fyra senaste kröningarna har lyft det brittiska imperiet och imperial makt, vilket inte är möjligt för Charles.
– På lördag kommer vi troligen att uppleva ett större fokus på samvälde, de förenade kungarikena och Charles III som den enande kraften. Tittar vi på hans emblem så innehåller det blommor från Skottland, Wales, Irland och Nordirland. Det kommer även att vara fler religioner representerade med företrädare för alla religiösa inriktningar och etniska bakgrunder.
Vilka är utmaningarna för den brittiska monarkin framåt?
– En stor fråga framåt kommer att vara den traditionella uppdelningen av kungahusets roll, det vill säga mellan det ceremoniella och mytiska samt personerna. Man måste lära sig att bolla dessa två roller.
– Drottning Elisabeth lutade sig mycket mot det institutionella och hade ibland problem att komma fram som person, att visa värme och känslor. I slutändan verkar hon ha fått upprättelse och lyckades väldigt bra med att vara en enade kraft i samhället. Charles har inte lyckats lika bra. Hela historien med Diana, Camilla och telefonsex-skandalen gör det svårare för honom att luta sig mot värdigheten. Något som kommer att spela en avgörande roll är skillnaden i hur yngre och äldre generationer ser på exempelvis Harry och Megan eller Charles och Camilla; Kommer deras handlingar att uppfattas som mänskliga uttryck för kärlek i svår tid? Kommer de att vinna sympati eller kommer synen på dem att förbli mer konservativ?
– Att en större förändring skulle ske eller att monarkin skulle avskaffas är inte troligt. För det brittiska folket är frågan, liksom i Sverige, fortfarande för sval för att något sådant skulle hända. Det är en stor sak att avskaffa en monarki som varit en del av samhället under en så lång tid och just nu är det ingen brinnande fråga. Engelsmännen har fortfarande relativt varma känslor för sitt kungahus.
Torsdag 4 maj medverkade Jens Norrby i GP:s Nyhetsshowen för att prata om Charles III kröning. Du kan lyssna på avsnittet här! På lördag medverkar han i Sveriges Radio P3 kl. 10-10.30.
Text: Hanna Erlingson
