FN:s livsmedelsprogram (WFP) delar ut livsmedel till nästan 100 miljoner människor i ett åttiotal länder varje år.
− WFP utför ett viktigt arbete när de distribuerar livsmedelsransoner till områden som är drabbade av krig, konflikter och andra katastrofer, säger Swati Parashar.
Swati Parashar forskar tillsammans med kollegan Camilla Orjuela om hunger och undersöker hur svältkatastrofer hanteras efteråt. Om offren minns eller glöms bort och om de som orsakat hungersnöden ställs till svars eller inte kan påverka arbetet för att motverka svält också i framtiden.
− Media och beslutsfattare fokuserar ofta på det spektakulära våld som drabbar människor, samtidigt som oskyldiga människor lider och dör av hunger och svält, tillstånd som också går att se som våld, säger Camilla Orjuela, professor i freds- och utvecklingsforskning.
Hunger på grund av krig och konflikt
Svältkatastrofer och hunger kan delvis orsakas av naturkatastrofer men ofta är den mänskliga faktorn bidragande till svältsituationer. Två tredjedelar av WFP:s arbete sker i konfliktdrabbade länder, där sannolikheten att befolkningen lider av undernäring är tre gånger högre än i länder utan konflikter.
− Krig och konflikter bidrar till att skapa svältkatastrofer och i sådana fall borde det faktiskt gå att urskilja vem som är ansvarig för situationen, säger Camilla Orjuela.
Svält i spåren av coronapandemin
Coronapandemin har fått förödande socioekonomiska effekter, vilket förskjuter miljontals fler människor i låg- och medelinkomstländer in i en situation där de upplever en otrygg livsmedelsförsörjning.
− På grund av pandemin är allt fler utsatta och sårbara vilket gör WFP:s arbete ännu viktigare, säger Swati Parashar.
Hon får medhåll av Camilla Orjuela.
− WFP är beroende av donationer från länder och individer och förhoppningsvis kan årets fredspris hjälpa till att uppmärksamma akuta svältkatastrofer och lyfta det långsiktiga arbetet för att motverka hunger, säger hon.
Text: Evelina Assarsson
