Forskare bekymrade över vår plastkonsumtion
Den exponering av mikroplast som vi utsätts för i omgivningen kan vara mycket högre än den vi får genom föda och dricksvatten. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet deltagit i. Nu uppmanar forskarna därför till en diskussion om följderna av den totala plastkonsumtionen i världen.
Plast som vi utsätts för via plastkonsumtion i kontrast med dricksvatten. Foto, Therese Karlsson.
Plastprodukter innehåller ofta olika kemikalier. Ett exempel är bisfenol A som är en av världens vanligaste plastkemikalier. Bisfenol A är ett hormonstörande ämne som genom ständig exponeringen kan leda till förhöjda nivåer hos människan och som kan utgöra en hälsorisk.
– Plast spelar en stor roll i vår vardag. Om vi fokuserar för mycket på plast i till exempel fisk och skaldjur så riskerar vi att flytta fokus från problemets kärna, det vill säga hur vi producerar och konsumerar plast, säger Bethanie Carney Almroth vid Göteborgs universitet, som forskar inom ekotoxikologi och miljövetenskap och som ingår i forskargruppen.
Idag hittas mikroplastpartiklar överallt
I en ny studie har en forskargrupp, med forskare från Göteborgs universitet och Danmarks tekniska universitet, jämfört den mängd bisfenol A som en människa får i sig under ett år genom att äta skaldjur (som fått i sig mikroplaster) med andra exponeringsvägar.
Beräkningarna visade att den generella exponeringen var 40 miljoner gånger högre genom andra exponeringsvägar än via födan. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment.
Idag hittas små plastfragment, så kallade mikroplaster, nästan överallt. Till och med i kranvatten, öl, fisk och andra födoprodukter. Det har resulterat i diskussioner, både i media och inom det vetenskapliga fältet, kring eventuella hälsoeffekter av mikroplastens utbredning.
Diskussionerna är ofta fokuserade på den mängd mikroplast som hittas i individuella livsmedel. Men forskarna vid Göteborgs universitet och Danmarks tekniska universitet har visat att den exponering som vi utsätts för, genom användning av olika plastmaterial, är större.
Våra kläder en föroreningskälla
Plastfibrer är en känd förorening i luft och inomhusmiljöer. De flesta av våra kläder är gjorda av syntetiska material och avger kontinuerligt fibrer. Forskargruppen jämförde därför kontamineringsnivån i kranvatten med den mängden fibrer som hamnar i ett vattenglas som får stå framme på ett bord.
– Vi gjorde ett kort test där vi ställde fram vattenglas på ett bord för att se hur många fibrer som föll i dem. Redan efter fyra timmar såg vi liknande eller högre nivåer av plastfibrer som i kranvattnet, säger Therese Karlsson, doktorand vid institutionen för marina vetenskaper, som forskar på källor till plast i havet.
Hon påpekar att det finns det lite kunskap kring hälsoeffekter av mikro- och nano-plaster.
– Det är oroväckande att plastskräp hittas på så många ställen och det är viktigt att framtida forskning studerar effekter av både mikro- och nanoplaster. Vi utsätts för betydligt större mängder plast och deras kemikalier genom annan plastexponering än genom födan. Vi hoppas därför att vi framöver kan prata mer om plastkonsumtionen i sin helhet, säger Therese Karlsson.
Artikeln: A critical perspective on early communications concerning human health aspects of microplastics
Kontakt:
Therese Karlsson, institutionen för marina vetenskaper,
Telefon: 0766-185812, e-post: therese.karlsson@marine.gu.se
Foto:
Bild överst: Plast som vi utsätts för via plastkonsumtion i kontrast med dricksvatten. Foto, Therese Karlsson.
Porträttbilder av Bethanie Carney Almroth och Therese Karlsson