Forskare diskuterar arbetsliv och arbetsmarknad i ny samtalsserie

Rättvist arbetsliv är ett av tre verksamhetsområden på Nationella sekretariatet för genusforskning. Inom verksamhetsområdet anordnas i år ett antal seminarier och externa arrangemang kring frågor om arbetsliv och arbetsmarknad ur genusperspektiv. 

Den 29 maj samlade seminariet “Arbeten och arbetsliv som inte får plats” forskare från flera universitet för att diskutera forskning i skärningspunkten mellan genus, arbete och plats. Kristina Zampoukos, Mittuniversitetet och Kristina Johansson, Luleå tekniska universitet, presenterade också sina respektive aktuella forskningsprojekt. 

Ständig digital övervakning och utvärdering 

Bild

Gig-ekonomi och plattformsföretag är fokus i Kristina Zampoukos pågående forskningsprojekt. Hon är lektor i kulturgeografi vid Mittuniversitetet och undersöker för närvarande villkor och arbetsmiljö för cykelbud, städerskor och webbdesigners/copywriters som alla arbetar för plattformsföretag. Gig-ekonomin beskrivs ofta som homogen i mediedebatten, och till stor del även inom forskningslitteraturen, men den arbetsmarknaden är också segmenterad, menar hon.  

Städerskorna i undersökningen var mestadels kvinnor, ofta med utländsk bakgrund och på villkorade uppehållstillstånd. Cykelbuden oftare män, ofta studenter eller personer som nyss varit det och som kommit till Sverige på ett studentvisum, men som tar gig-jobb i väntan på ”ett riktigt jobb” som gör att de kan stanna i landet. Webbdesigners/copywriters var däremot oftast svenskfödda studenter under utbildning som använder sig av ett plattformsföretag för att dryga ut kassan, eller för att bygga upp en egen verksamhet och kundbas.   

– Vem som gör vad, var någonstans och under vilka villkor påverkas precis som på ”den vanliga arbetsmarknaden” utifrån faktorer som kön, klass och ras, sa Kristina Zampoukos. 
 
Städerskorna och cykelbuden bokas uppdrag för uppdrag via appar eller webbsidor. De rör sig genom staden och över nationsgränser och de övervakas och utvärderas på distans. I sin forskning visar Kristina Zampoukos på hur arbetare som jobbar under den här typen av förhållanden anpassar sina kroppar till övervakningen. Data samlas in om arbetstakt, arbetsprestation, kundbemötande och geografisk position. Övervakning sker också via larm och kameror i privatbostäder. Den här typen av arbeten skapar utsatthet på flera sätt.  

– Man har ingen anställning, eller arbetsplats och är inte del av trygghetssystemen så man är väldigt prekär. Det skapar en arbetare som är flexibel, kundorienterad och hårt arbetande till den grad att det påverkar både deras hälsa och möjligheten att ha ett drägligt liv, sa Kristina Zampoukos. 

Arbetsvillkoren gör att de blir behandlade som maskiner, snarare än som människor, menade hon. Många av städerskorna tvingas till exempel äta lunch på bussen eller stående utanför en kunds bostad.   

– Kanske blir det lättare att konsumera den här typen av tjänster om man inte riktigt behöver erkänna att det finns en människa i andra änden av appen, sa Kristina Zampoukos. 

“Några blir kvar” i arbeten med låg lön och hög arbetsbelastning 

Bild

Kristina Johansson är universitetslektor i arbetsvetenskap, vid Luleå tekniska universitet. Hennes forskningsfokus är arbetsliv, genus och ojämlikhet, vilket hon undersöker i relation till en rad branscher. 

I det nyligen avslutade forskningsprojektet “Handel 4.0? Arbetsmiljö och ojämlikhet i e-handeln" har hon tillsammans med Klara Rydström och Tiziana Sardiello, Luleå tekniska universitet, samt Jennie Jackson och Svend Erik Mathiassen på Högskolan i Gävle, undersökt lagerarbetares arbetsmiljö.  

– Tidigare forskning om e-handel har främst handlat om konsumenternas behov och agerande. Det har handlat om logistiklösningar och ekonomiska affärsmodeller, men mindre om hur framväxten av e-handeln inverkar på handelsarbetet. Vilket arbete skapas och hur ser arbetsmiljön ut? 

Flytten från butikernas servicefronter till lager ”bakom scenen” inverkar på vem det är som anställs för att utföra arbetet. Uppgifter från SCB visar att det arbetar fler män i e-handeln jämfört med i butiker. Fler utrikesfödda arbetar i lager på golvet, medan chefer och tjänstepersoner oftare är svenskfödda. Tidigare forskning från detaljhandeln har visat att kvinnor har mer repetitiva arbetsuppgifter än män, vilket i sin tur leder till högre arbetsbelastning. I e-handeln visade sig skillnaderna mellan män och kvinnor som arbetade med plock- och pack vara mindre.  

– Män kunde till viss del göra anspråk på mer varierade arbetsuppgifter, men i stort hade kvinnor och män ganska lika arbetsuppgifter, säger Kristina Johansson.  

Det som skapade skillnader i arbetsmiljö och arbetsvillkor mellan olika grupper av anställda i e-handen tycks enligt forskningsprojektet mer handla om vem som jobbade kortare eller längre perioder på lagret. Samtidigt som intervjuer med både arbetsgivare och anställda visar en syn på e-handeln som ett genomfartsyrke, med låg lön och hög arbetsbelastning, så var det också tydligt att några blev kvar.  

– Vi kan se är att ojämlikhet i e-handeln handlar om att människor med begränsade rörlighet på arbetsmarknaden ”fastnar” där. Inte för att de trivs bättre än någon annan men för att de inte kan få andra jobb och här ser vi att frågor om rasifiering spelar in. Mer forskning behövs men vår studie tyder på att detta att ”bli kvar” mer ofta drabbar anställda som inte kunde passera som ”svenskar”, säger Kristina Johansson. 

Tidskrift för genusvetenskap med tema Genus, arbete och plats

Sedan flera år är Lunds universitet hemvist för Tidskrift för genusvetenskap, som är en av Nordens största referee-granskade forskningstidskrifter om genusforskning. Kommande nummer har tema "Genus, arbete och plats" och gästredaktörer är Ulrika Jansson, utredare på sekretariatet och samordnare för verksamhetsområdet Rättvist arbetsliv och Lena Grip, Karlstads universitet.

Fler samtal inom Rättvist arbetsliv

I höst anordnar sekretariatets verksamhetsområde Rättvist arbetsliv flera seminarier och panelsamtal på och i anslutning till MR-dagarna i Skellefteå.