Forskare och tjänstemän söker tillsammans recepten för en grönare ekonomi i Afrika

Att exempelvis använda kol och brännved för matlagning och uppvärmning av bostäder är mycket vanligt i Afrika. Men det leder till avskogning, koldioxidutsläpp och livsfarlig inomhusluft. Som ett led i omställningen till ett grönare samhälle förbjöd Kenya tillverkning av eldningskol för hushåll. Det ledde dock till att importen från Uganda ökade. Tanzania valde i stället att införa en skatt på eldningskol, men haft svårt att implementera skatten då mycket av försäljningen äger rum i den informella sektorn.

Detta exempel belyser hur svårt det kan vara att hitta rätt bland politiska åtgärder och styrmedel, hur viktigt det är att fundera över konsekvenserna och att samordna sig mellan länder.

Fokus på fyra områden

Workshopen ingår i programmet Inclusive Green Economy in Practice, som vänder sig till högre tjänstemän och beslutsfattare vid ministerier i fem länder: Etiopien, Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda. Programmet organiseras av Environment for Development (EfD) och Göteborgs Centrum för Hållbar Utveckling (GMV) vid Göteborgs Universitet och finansieras av Sida.

De 26 tjänstemännen som deltar i programmets första omgång har träffats under ett års tid, till stor del digitalt, för att lära sig mer om ekonomiska styrmedel för en grön ekonomi och för att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra. Under workshopen i Uganda sammanstrålade deltagarna för första gången. Inför denna sammankomst hade de, tillsammans med forskare i respektive land, gjort en genomgång av ländernas strategier för grön ekonomi med fokus på fyra områden: jordbruk, energi, skog och urban utveckling.

Mer kunskap behövs

– Det blev väldigt spännande samtal, säger Daniel Slunge, en av forskarna vid EfD som var på plats i Uganda för workshoppen.

– Vi lät deltagarna från ett land granska strategin och styrmedlen för grön ekonomi i ett grannland, inspirerade av OECD:s så kallade peer learning reviews. Det blev tydligt att länderna i Östafrika har många gemensamma utmaningar, men att de i flera fall gjort olika vägval kring styrmedel, säger han.

Under workshopen blev det tydligt att det behövs mer kunskap om hur olika styrmedel fungerar och att ett samarbete mellan forskare och tjänstemän samt beslutsfattare kan tillföra väldigt mycket.

”Kavla upp ärmarna”

Maris Wanyera från Ugandas finansdepartement är en av kursdeltagarna. Hon uppmanade forskarna att inte bara sitta vid sidan om och kritisera. Istället bjöd hon in dem till att ”kavla upp ärmarna och komma in i köket”. Richard Mulwa, forskare och direktör på EfD:s center i Kenya svarade att vi vill gärna bidra med vår kunskap, men då måste ni också ”öppna köksdörren”. 

IGE programmet har nu pågått i ett år. Nästa år kommer en ny kull av deltagare att genomgå programmet, samtidigt som de nuvarande ska finnas kvar som ett stöd och alumninätverk för fortsatt kunskaps- och erfarenhetsutbyte.

Måste upplevas som rättvist

IGE-programmet kommer nästa år att inledas med en enkät bland befolkningen i respektive land för att få mer kunskap om vad människor tycker om olika styrmedel som regleringar, förbud, skatter och subventioner.

Motsvarande enkät ska även skickas till intressenter såsom företagarorganisationer, fackföreningar och miljöorganisationer. I:et i IGE, som står för Inclusive betyder att miljöpolicys måste upplevas som acceptabla och rättvisa, inte bara uppnå de uppsatta miljömålen. Nästa års deltagare kommer att ha dessa enkätsvar som underlag och områdena som hamnar i fokus för dem blir skog, plast och koldioxidutsläpp.

Bild

Hoppas på stor spridning

Samtidigt är det ett oroligt läge i flera av de östafrikanska länderna och många stora bekymmer kan göra att viktiga hållbarhetsfrågor hamnar i skymundan.

Fem-sex tjänstemän per land, kommer de att kunna påverka något i praktiken?

– Samarbetet med högt uppsatta tjänstemän på viktiga departement hoppas vi ska leda till bättre användning av olika styrmedel. Även om vi hoppas att det leder till många och stora ringar på vattnet är det såklart en begränsad insats med tanke på de stora hållbarhetsutmaningar som finns i dessa länder. Vi arbetar parallellt med att stärka våra kollegor inom akademin att utveckla forskning och mastersprogram med fokus på miljöekonomi. På så vis kan framtidens beslutsfattare i Östafrika få den kunskap som krävs för att hantera hållbarhetsutmaningarna bättre, säger Daniel Slunge.

Av: Petra Hansson