Vilka var dina mål inför konferensen och uppnåddes de?
- Jag ville både öka medvetenheten om min forskning kring prediktiva modeller inom ekotoxikologi, samt deras användning och fallgropar, och skapa nya samarbeten med framtida kollegor. Och jag tror att jag lyckades med båda målen, säger Patrik Svedberg.
- Efter min föreläsning hade jag flera intressanta samtal om behovet av offentliga och standardiserade data för modellering, särskilt med tanke på AI. Mina resultat stämde överens med vad andra har funnit och handlade om vad användare av modellerna behöver tänka på.
- Mina mål var att ta del av den senaste forskningen från andra forskargrupper och att träffa potentiella samarbetspartners för diskussioner. Jag ville också dela mitt eget arbete. De andra föreläsningarna var väldigt inspirerande och gav upphov till intressanta samtal, säger Daniela Gomez Martinez.
- Efter min föreläsning hade jag givande samtal om resultaten på antibiotikaresistens i Göta Älv och verktyg för att övervaka och upptäcka resistens i miljön. Så jag kan verkligen säga att de mål jag hade för konferensen uppfylldes.
Vad hoppas du att åhörarna fick med sig från din föreläsning?
- Det viktigaste är behovet av modeller. När det gäller riskbedömning är tillgången på empirisk effektdata en stor begränsning. Men med prediktiva modeller kan vi fylla dessa datagap, säger Svedberg.
- Jag hoppas också att de förstår att ett värde som produceras av en prediktiv modell inte bara är en siffra vi kan använda utan att ifrågasätta. Varje modell har inneboende bias eller egenheter, beroende på modelleringsalgoritmer, träningsdata eller andra variabler. När min forskning publiceras hoppas jag att den kan hjälpa folk att förstå vad de bör tänka på när de använder prediktiva modeller för ekotoxikologiska effekter.
- Det är välkänt att antibiotikaresistens i floder kan komma från avloppsreningsverk. Det finns flera olika metoder, både molekylära och mikrobiologiska, för att upptäcka antibiotikaresistenta gener i miljön, och de ger lite olika resultat. Men oavsett vilken metod som används, så påträffas antibiotikaresistenta gener alltid, säger Gomez Martinez.
- Min föreläsning handlade om antibiotikaresistens i Göta Älv. Trots att floden är ganska stor vet vi lite om vilken resistens som finns i sedimenten. Jag hoppas att våra resultat ska få forskare på andra ställen att börja undersöka antibiotikaresistens i sina floder. Sådana studier kan hjälpa oss att förstå mer om vilka typer av resistens som finns i floder generellt och hur de hänger ihop med utsläpp från avloppsreningsverk.
Vad ser du mest fram mot gällande forskningsområdets framtid?
-Jag tycker att toxiska effekter på mikroorganismer har blivit ganska förbisedda, både av allmänheten och inom reglering. Men nu pågår det arbete för att åtgärda detta. Jag ser fram emot möjligheterna att använda modeller för att inkludera mikroorganismer i riskbedömningar. Samtidigt är jag entusiastisk över de stora datamängder som framtida standardiserade tester kommer att generera och de nya insikter vi kan få om samspelet mellan mikroorganismer och kemikalier, säger Svedberg.
- Forskningen om mikrobiell ekotoxikologi går snabbt framåt. Även om de giftiga effekterna hos mikroorganismer fortfarande ofta förbises, så får de nu mer uppmärksamhet. Nya molekylära verktyg, bättre kemiska metoder och förbättrade modeller gör det möjligt att svara på frågor, som var osäkra för några år sedan. Som mikrobiell ekotoxikolog är jag glad över att få bidra till studier som kan undersöka hur föroreningar, som finns i spårmängder, påverkar mikrober i miljön och vad det betyder för hela ekosystemet, säger Gomez Martinez.
Har din roll som medarrangör påverkat din syn på forskningsområdet?
- Jag, eller kanske vårt community, tenderar att fokusera på vår egen forskning och det arbete som våra närmaste kollegor gör. Men det är alltid lärorikt och ger en känsla av ödmjukhet att se det breda spektrum av arbete som pågår i ett större sammanhang. Att vara en del av organisationskommittén har gett mig en inblick i arbetet, som krävs för att samordna kunskapsutbyte, samt i likheterna och skillnaderna jämfört med att organisera andra typer av evenemang, säger Svedberg.
- Som Patrik sade, är det lätt att bara fokusera på vårt eget arbete och glömma det större sammanhanget. Men att vara med i organisationskommittén påminde mig om att mikrobiell ekotoxikologi är ett väldigt tvärvetenskapligt forskningsområde. Vi behöver den här typen av konferenser för att hitta samarbeten, som gör det möjligt för oss att genomföra mer omfattande studier, avslutar Gomez Martinez.
