Forskare poddar om vetenskapligt kunskapsutnyttjande för kuratorer inom hälso- och sjukvården

I ett nysläppt poddavsnitt pratar forskarna Jörgen Lundälv och Daniel Ståhl på Intuitionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet om resultaten från den enkätinsamling som de genomförde under våren 2022. Studiens fokus var på vetenskapligt kunskapsutnyttjande bland kuratorer inom hälso- och sjukvården i Sverige. 

Från tidigare forskning har det framkommit att det finns flera hinder för socialarbetare att ta del av aktuell forskning. Bland annat att vetenskapliga artiklar kan vara låsta bakom betalväggar eller att de är skrivna på ett sätt som inte upplevs tillgängligt. Forskarna valde därför att resultaten från studien inte enbart skulle presenteras i form av en vetenskaplig artikel, utan även i form av en podcast för att öka tillgängligheten.

Varför gjorde ni en studie med fokus på hälso- och sjukvårdskuratorers vetenskapliga kunskapsutnyttjande?

– Jag är själv hälso- och sjukvårdskurator och har funderat under åren vad det är för typ av kunskap vi använder och hur vi förhåller oss till vetenskaplig kunskap som tas fram via forskning.  Om man jämför med läkare eller psykologer så har de en tätare koppling till forskning, både med att ta del av och forska själva. Det är en starkare tradition i de yrkena än för hälso- och sjukvårdskuratorer, säger Daniel Ståhl som är hälso- och sjukvårdskurator och doktorand.

Hur gick undersökningen till?

– Vi ville få input från hur det såg ut för kuratorer i hela landet kring just frågan om hur de tar del av vetenskaplig kunskap i sitt arbete. Över 1 200 kuratorer från hela Sverige svarade med yrkeserfarenhet mellan 0 till 44 år som kurator inom hälso- och sjukvården.

Vad kom ni fram till?

– Vad vi såg var att väldigt få tog del av vetenskapliga texter. Däremot tyckte de flesta att det var viktigt att ta del av och hålla sig uppdaterad om vetenskaplig kunskap. 

Resultatet visade även att det finns ett glapp mellan yrkesutövningen och forskningen som utövas. Alltså vad forskare producerar, och hur man kommunicerar, i relation till hur det kan tas emot i praktiken. 

Vad säger kuratorerna, vad behöver de för att lättare kunna ta del av forskningen? 

– Avsatt, öronmärkt, tid vad det som efterfrågades mest. Men även uppmuntran och stöd från organisationen och sina kollegor. Det önskas en form av koordinator som ansvar för att för att se över vad det finns för relevant forskning, som både tar fram den föra ner kunskapen i praktiken. 

Varför är det viktigt att forskningen när ut till praktiken? 

– Kan man som professionell ta del av aktuell forskning så har man också bättre möjligheter att förhålla sig till nya rön och behandlingsmetoder. Forskning leder till att hela tiden komma framåt i utvecklingen och leder till mer patientnytta.  

4 barriärer – och lösningar – för att ta del av vetenskaplig forskning enligt studien:

1. Tidsbrist. Hela 83 % upplevde att brist på tid var det största hindret för att ta del av aktuell forskning. Tid i tjänst för kompetensutveckling står högst på önskelistan.  
2. Saknar organisatoriskt stöd. Med minskad arbetsbelastning och med ett ledarskap som värderar forskningsresultat och dess potential för arbetet kan mer vetenskaplig kunskap bli en naturlig del av arbetet.
3. Inte tillgång till vetenskapliga publikationer. Vetenskapliga texter är ofta låsta bakom betalväggar eller helt enkelt krångliga att förstå. Behöver hitta fler vägar och metoder för att nå yrkesverksamma i fler format.
4. Det kollegiala stödet. Fler önskade mer uppmuntran till varandras kunskapsutveckling. Att man som grupp hjälps åt att ta del av och dela med sig av intressant forskning för att sprida inom verksamheten.

Text och foto: Louise Älgne