Forskare samlar Ivar Arosenius verk i digitalt arkiv
Bilderboken "Kattresan" är färdig, utgivningen är förestående, när Ivar Arosenius dör av en halsinfektion i sviterna av blödarsjuka. Året är 1909. Han är då enbart 30 år gammal. För många är "Kattresan" hans mest kända verk, men Arosenius konstnärliga gärning är komplex och mångfacetterad. Forskare vid Göteborgs universitet har under flera år arbetat med att bygga upp ett digitalt arkiv – Aroseniusarkivet – om Ivar Arosenius och där samla konstnärens många målningar, foton och brev och på så vis fördjupa bilden av vem han egentligen var.
Mycket av Ivar Arosenius material hittar man idag på Göteborgs universitetsbibliotek, Göteborgs konstmuseum liksom på Nationalmuseum i Stockholm, samtidigt som flera samlingar återfinns i privata bostäder. Ett viktigt syfte med att initierandet av Aroseniusprojektet har varit att digitalt återskapa dessa verk och tillgängliggöra dem för en bredare allmänhet.
Enligt Alexandra Herlitz, lektor i Konst- och bildvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper, kan Arosenius liv delas in i två vitt skilda faser. Som ung levde han bohemiskt och utsvävande, flyttade från Göteborg till München och Paris. En livsstil som sedermera övergick i en mer rotad familjetillvaro i Älvängen, med dottern Lillan som den främsta inspirationskällan för Arosenius skapande. Detta berättar Alexandra Herlitz för Vetenskapsradion i Sveriges Radio P1.
Den digitala samlingen möjliggör en mer omfattande spridning av Ivar Arosenius verk, underlättar möjligheten för fler att få upp ögonen för konstnären och de olika uttryckssätt som karaktäriserar hans skapande. I arkivet kan besökare navigera till ett galleri över indexerade verk utan att besöka söka sig fram. I anslutning till de olika verken ges även förslag på relaterade verk, vilket gör det enkelt att jämföra och hitta paralleller mellan föremålen. Aroseniusarkivet är under uppbyggnad och utökas kontinuerligt.
Bodde i Älvängen
Det var i Älvängen som Ivar Arosenius levde de sista åren av sitt liv. Och även om hans bostad – som var en central punkt för hans skapande – revs 1973 har Aroseniusprojektet med hjälp av målningar, teckningar, foton och intervjuer lyckats rekonstruera dess utseende och inredning. Detta digra arbete har utöver en bok lett till framtantagandet av appen ”Dockhemmet”, i vilken Arosenius liv i Älvängen genom det insamlade materialet får nytt liv.
Källa: GU-Journalen, Sveriges Radio P1, Aroseniusarkivet
Vidare fördjupning
Det digitala Aroseniusarkivet återfinns på https://aroseniusarkivet.dh.gu.se.
I GU-Journalen nr 3-2023 kan du läsa reportagen Arosenius i ord och bild samt Blickar in i konstnärens hem.
Lyssna på intervjun med Alexandra Herlitz i Vetenskapsradion, Sveriges Radio P1.
Appen ”Dockhemmet” finns att ladda ned i App Store.
Text: Erik Pedersen
Arosenusprojektet är ett tvärvetenskapligt projekt som samordnats av Centrum för digital humaniora vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet. Vid Institutionen för kulturvetenskaper har Karin Wagner, professor i Konst- och bildvetenskap, samt Alexandra Herlitz, lektor i Konst- och bildvetenskap, medverkat i projektet.