Bild
Bild på två gråsälar på en stenig strand
Gråsälen i Östersjön var starkt hotad i slutet av 1970-talet fanns bara 5000 djur kvar av ursprungligen minst 90 000. Sedan har sälstammen återhämtat sig och uppgår i dag till totalt cirka 55 000 djur. Men nu kan den åter hotas om inte licensjakten koordineras mellan länderna.
Foto: Daire Carroll
Länkstig

Forskare varnar: Jakten på gråsälar är för stor

Publicerad

Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att dagens jaktkvoter på cirka 3 000 djur riskerar gråsälens överlevnad i Östersjön på sikt. Slutsatserna i en ny studie grundas på statistik från 1900-talets säljakt och framtidens förändrade klimat.

Efter ett sekel av hård jakt och miljögifter som PCB fanns det i slutet av 1970-talet bara 5 000 gråsälar kvar i hela Östersjön av de 90 000 som fanns i början av seklet. Därefter har stammen återhämtat sig, och uppgår i dag till cirka 55 000 djur, om man slår ihop alla länders räkningar.

Den genetiskt isolerade Östersjögråsälen har anpassat sig till de unika förhållandena. De är något mindre och kan föda ungar på drivisen i norra Östersjön. Men populationen står nu inför nya utmaningar i en värld med allt varmare klimat och dåligt med bytesfisk i rätt storlek. Forskarna visar med en matematisk modell att den ökade säljakten kan bli det som får stammen att minska igen.

– Det har tagit tre generationer för gråsälen att återhämta sig. Sälstammen växer nu, men vår forskning visar att om dagens jaktkvot på 3 000 djur per år uppfylls så kommer gråsälen överlevnad i Östersjön åter att hotas, säger Daire Carroll, forskare vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till en studie som publicerats i Journal of Animal Ecology.

I dagsläget dödas cirka 1 500 sälar runt om i Östersjön.

Jaktkvoten måste justeras ner

Forskarna skapade en matematisk modell för gråsälens möjliga tillväxt och undersökte flera olika scenarier för framtiden. De testade effekten av olika jakttryck, olika tillgång på föda och även konsekvenserna av mindre havsis. Hela tiden med samma resultat.

– Vi såg att 3 000 dödade sälar varje år alltid ledde till en minskad sälstam, även i de mest positiva scenarierna för klimat och havsmiljö. Vår slutsats är att dagens jaktkvot i Östersjön är ohållbar. Om sälstammen ska fortsätta att återhämta sig är det maximala antalet som får jagas 1 900 djur. Men skulle det bli andra miljöförändringar som påverkar sälen negativt, måste även den siffran justeras ner, säger Daire Carroll.

Bild
Bild på en sälkut på en stenig strand
Gråsälen i Östersjön påverkas av klimatförändringarna. En minskad havsis försämrar förutsättningarna för gråsälens ungar att klara sig.
Foto: Daire Carroll

Länderna runt Östersjön har kommit överens om att stammen av gråsäl ska få återhämta sig efter att nästan ha utrotats under 1900-talet på grund av jakt och miljögifter. Konflikten med fiskare gjorde att det fanns skottpengar på säl under första halvan av förra seklet, och tack vare det finns det detaljerad statistik över hur många sälar som dödades år för år. Forskarna på Göteborgs universitet fick hjälp av sina kolleger på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för att ta fram data om gråsälens utveckling under modern tid. Tack vare att sälarna nu används i miljöövervakningen av Östersjön finns det bra data på sälarnas antal, ålder, fertilitet och hälsa.

Fördel föda på is

– Vi skapade en modell över hur sälstammen skulle ha vuxit de sista 20 åren om det inte hade förekommit någon jakt. På det viset kan vi uppskatta vad dagens jaktkvoter får för effekt på sälstammen i det långa loppet. Vi har också simulerat vad ett varmare klimat skulle innebära för gråsälen, säger Daire Carroll.

Det är ett faktum att kutarna som föds på vårvintern har en större chans att överleva om de föds och lever sin första tid på havsisen i stället för på land. På isflaken kan honorna sprida ut sig över en större yta och kutarna blir inte lika hotade av andra rovdjur, människor eller smittor som lättare sprids i täta sälkolonier på landnära holmar och skär.

I takt med att sälstammen har vuxit till så har även konflikten med yrkesfiskare ökat, och 2020 kompletterades skyddsjakten med en licensjakt i Finland och Sverige. Totalt handlar det om cirka 3 000 djur som får skjutas.

Bild
Porträttfoto på Daire Carroll
Daire Carroll, biträdande forskare på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Foto: Karin Hårding

– Skyddsjakten på enstaka sälar som besöker eller förstör fiskeredskap har alltid varit tillåten och är inte problematisk för beståndets överlevnad. Det handlade om några hundra individer per år och påverkade inte hela grupper av sälar. Men med den nya licensjakten är det annorlunda, den riskerar att slå hårt mot gråsälens överlevnad, säger Karin Hårding, medförfattare till studien, som har forskat på sälar sedan slutet av 1980-talet.

Vetenskaplig artikel: 120‐years of ecological monitoring data shows that the risk of overhunting is increased by environmental degradation for an isolated marine mammal population: The Baltic grey seal

Kontakt: Daire Carroll, biträdande forskare på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 073-511 50 29, e-post: daire.carroll@bioenv.gu.se

Karin Hårding, professor i ekologi på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 076-618 36 44, e-post: karin.harding@bioenv.gu.se