Forskare vill ha mer kreativitet i arbetet med litteratur i förskolan
Det pratas mycket om barns läsutveckling. En ny kursbok från Göteborgs universitet vill skifta fokus från litteraturläsning som språkutvecklande, genom att uppmärksamma litteraturens estetiska dimensioner och barns kreativa medskapande.
Med boken Rum för läsning – Att arbeta med litteratur i förskolan ville Anna Nordenstam och Kristina Hermansson, bokens redaktörer, sätta skönlitteraturens estetiska sidor i fokus och balansera diskussionen kring litteraturen som medel för språkutveckling. De bjöd in forskare i litteraturvetenskap, litteraturdidaktik (läran om undervisning om litteratur), pedagogik och etnologi från hela Norden att bidra med nyskrivna artiklar.
– Det talas väldigt mycket om barns läsning men vi tycker att det finns ett alltför ensidigt fokus på just språkutveckling och avkodning i undervisningssammanhang. Vår ingång handlar om det kreativa, det konstnärliga och fantasin men också om reflektion och svåra frågor, säger Kristina Hermansson.
– Vi tänker så här: Om man tar fasta på de estetiska och kreativa sidorna av litteratur i förskolan då får man språkutveckling på köpet, säger Anna Nordenstam.
Konkreta förslag som följer läroplanen
Redaktörerna ville göra en bok med relevans som vänder sig till främst till förskollärarutbildningen och pedagoger i förskolan. I antologin ges konkreta förslag och didaktiska ingångar till hur läsning och litteraturarbete kan bedrivas, med tydlig anknytning till läroplanen.
Dess teman berör både hur bilderböcker kan öppna upp för svåra samtal om pengar, döden och klimatet, digital läsning och hur rösten och kroppen kan användas vid litteraturläsning. Den ger också exempel på förskolans samverkan med andra institutioner, dels i form av läsfrämjande insatser, dels i form av museibesök.
– Med bidrag från olika håll så vill vi visa att litteratur och litteraturläsning har en bredd. Vi har försökt att väva in aktörer på fältet som kan vara intressanta för förskollärarutbildningen. Artiklarna utgår från både aktuell skönlitteratur och författarnas empiriska studier, säger Anna.
Barn ska få känna glädje i litteraturläsning
Genom att inspirera vill de sätta litteratur och läsning ännu mer på kartan. Förhoppningen är att antologin ska få en naturlig plats på litteraturlistor inom olika utbildningar.
– Att läsa och jobba med litteratur i förskolan kan vara både roligt och svårt. Vår förhoppning är att bidragen i denna bok ger inspiration och nya perspektiv, säger Kristina.
– Man kan läsa på så många olika sätt och det är viktigt att hålla fast vid att bilderböcker och sagor är så mycket mer än bara ett redskap. Vi vill att alla barn ska få ta del av och känna glädjen i litteraturläsning, säger Anna.
Text: Hanna Erlingson