Forskning fördjupar upplevelsen av Arktis klimatförändringar

Utgångspunkten för forskningsprojektet är visuella metoder och hur man genom dessa kan berätta en historia om människors relation till natur och miljö. För Tyrone Martinssons, forskare och undervisande professor inom fotografi vid HDK-Valand, har detta alltid varit den röda tråden. Redan 2003 disputerade han med en avhandling om hur vi med digitala verktyg kan arbeta med historiska bilder. Detta exemplifierades genom en studie av fotografen Nils Strindbergs skildringar från Andrées polarexpedition från sent 1800-tal. Forskningsprojektet Extended Rephotography tar avstamp i just dessa historiska bilder. Martinsson och hans forskningsteam har därefter utvecklat tekniker för att re-fotografera, det vill säga fota om samma motiv på samma plats genom att söka tidigare fotografers exakta kamerapunkter. En intressant metod ur ett konstnärligt perspektiv, men som dessutom på grund av valet av motiv och plats adderar en dimension av vetenskapligt intresse.   

– Jag jobbar med miljö- och klimatfrågor och glaciärer har alltid varit en grundstomme i detta. När man lägger de två bilderna av glaciärer i nordvästra Svalbard tagna med 120 års mellanrum intill varandra är förändringen svår att förneka, säger Martinsson. 

Nya förutsättningar förändrar planen 

Något som inte fanns med i den ursprungliga planen vid projektets start var Universeums bygge av en gigantisk dom eller kupol, kallad Wisdome. Domen invigdes sommaren 2023 och är idag Sveriges största visualiseringsdom där allmänheten kan se projicering av film i 360 grader. 

– Vi planerade för expanderad fotografi i 180 grader. Utrustningen var inköpt och arbetet påbörjat när vi kom i kontakt med Universeum. I och med deras bygge av domen insåg vi att det fanns en möjlighet att ta projektet vidare. Vi landade därför i en 360 graders kamera som köptes in och var med på expeditionen som genomfördes sensommaren 2022, berättar Martinsson 

Domen på Universeum är bara en av flera liknande byggnader som byggts och tillgängliggjorts för allmänheten runt om i landet, finansierat via projekt av Wallenberg. Syftet med dessa domer har inte i första hand handlat om underhållning utan forskning. Men att Wisdome byggts av Universeum skapar en möjlighet att nå allmänheten. 

­– Universeum ser domen som en plats för lärarande och utbildning. Att visualisera ger människor möjligheten att ta del av något som är väldigt svårt att uppleva praktiskt, som att resa i rymden, eller att förstå något mycket komplext som kvantfysik. Om man som forskare vill möjliggöra för andra, utanför forskningens värld, att ta del av eller förstå, då behöver vi hitta sätt att möjliggöra detta. För vår del handlar det om att göra Arktis tillgänglig, säger Martinsson.   


Forskning med många perspektiv 

Att forskningen handlar om både glaciärer och fotografi gör arbetet tvärvetenskapigt, eller transdisciplinärt, vilket innebär att olika discipliners unika perspektiv adderas för en bredare och djupare förståelse av innehållet. Förutom det konstnärliga perspektivet via Tyrone Martinsson, representeras Göteborgs universitet av pedagogik via professor Lena Pareto och digital humaniora (GRIDH) via docent Jonathan Westin. Dessutom sker samverkan med naturvetenskaplig disciplin via Erik Mannerfelt, doktorand i glaciologi vid Oslo universitet. Att forskningsprojektet har formulerats som just konstnärlig forskning kanske inte ter sig självklart men för Martinsson var det inte ett svårt val. 

– Jag har en ingång från de konstnärliga, eftersom jag jobbar med konstnärliga metoder, men det är visualisering och storytelling som är mitt egentliga område. Man kan faktiskt även säga att forskningen är interdisciplinär även inom det konstnärliga då det även inkluderar exempelvis design och arkitektur. Främst handlar valet om att vi har en lång erfarenhet av att jobba med konstnärlig forskning.

Forskningsprojektet är ett även ett samarbetsprojekt mellan olika organisationer och medaktörer, förutom Göteborgs universitet ingår Norsk Polarinstitutt, Universeum, University of Plymouth och Visual Arena, Lindholmen Science Park som utvecklar XR-teknik, det vill säga Extended Reality. Gorki Glaser-Müller som jobbar som projektledare på Visual Arena har varit en del av forskningsteamet från start. Han är även alumn från HDK-Valands filmutbildning och arbetar parallellt som regissör och manusförfattare.  

– För mig är detta samarbete unikt, menar Gorki Glaser-Müller. Oftast äger du inte processen när du köper in en tjänst från ett produktionsbolag och behöver förhålla dig till en skarp budget och deadline. I det här projektet har utveckling av ny teknik inneburit att den kan införlivas i projektet eftersom vi jobbar med en flexibel process.

Bild

Att projektet blev försenat på grund av pandemin var inget man kunde förutse och självklart inte önskvärt, men det innebar också att ny teknik som har utvecklats under projektets gång som har kunnat implementeras i projektet.

– Deadline och budget har inte varit definitiv, vilket gett att vi har kunnat justera, stretcha ut eller förkorta och anpassa tillämpningen av tekniken eftersom vi äger processen ur ett kreativt perspektiv, säger Glaser-Müller


Det nya projektet  

Att göra ett digitalt besök i Svalbard är redan nu möjligt via forskningsprojektets öppna databas där besökaren enkelt kan jämföra 1890-talets fotografier med foton av samma glaciär tagna 2012-2022. En ytterligare dimension är att via VR-headset ”kliva in” i den arktiska miljön och uppleva en 360 graders vy där en digital version av Tyrone Martinsson berättar om miljön och visar upp de 120 år gamla fotografierna. Den pedagogiska jämförelsen visar klimatförändringens påverkan på ett tydligt sätt, men besökaren upplever även något mer genom XR-upplevelsen. Att besökaren upplever platsens unika skönhet, ljud och känslan av att befinna sig i Arktis och effekten av att kunna se sig om i flera vinklar lämnar en större känsla än bilderna på datorskärmen.  

– Det nya projektet bygger delvis vidare på det arbetet vi har gjort inom Extended Rephotography. Den databas som vi har byggt upp med allt fotomateria, filmer, observationer och källmateriall är en del av projektets resultat och det nya projektet handlar om hur detta material ska användas och tillgängliggöras, säger Martinsson 

Om finansiering går igenom planeras det nya projektet att starta under våren 2024 och sträcka sig tre år framåt med minst ett fältarbete, vilket innebär ännu en expedition till Svalbard.  

– Vi kan detta område väl, nu handlar det om att förfina med hjälp av de verktyg vi har. Att tekniken ständigt utvecklas är inte ett problem, även om det såklart tar tid att lära sig nya kameror och drönare. I nuläget kan vi inte tänka oss nästa steg i den tekniska utvecklingen men det kan bara bli bättre. Undervattensdrönare är exempelvis en möjlighet som vi inte har idag, kanske kan de under projektets gång bli billigare och därmed möjliga att implementera, säger Glaser-Müller 

Arbetet med den nya forskningsansökningen görs denna gång tillsammans med Universuem och tanken är att röra sig från VR-headset till att digitalt besöka miljön i Svalbard via domens 360 projicering. Martinsson menar att detta öppnar möjligheter för att möta en större publik och genom det göra mer nytta. 

– Eftersom vi jobbar med pedagoger redan från start finns tanken med från början om hur vi kan använda tekniken som ett pedagogiskt verktyg för att få allmänheten att förstå och även att bli engagerad.

Glaser-Müller håller med om att en del av projektens syfte från start varit att skapa förändring genom engagemang och att tillgänglighet i kombination med en viss mån av underhållning skapar goda förutsättningar för detta.

 – Den nya tekniken kan skapa förutsättning för besökaren att bli mentalt tillgänglig för fakta. Att klimatförändringar smälter glaciärer i Arktis är något de flesta redan vet, men ändå inte tar till sig. Genom att uppleva Arktis skapas en mer personlig koppling till platsen. Att man tycker att den är vacker och fascinerande - och kanske är man mer villig att göra någonting för att förändra förutsättningarna för denna miljö.